Skrev en essä i en psykologikurs där jag gav en lätt översikt till diskussionen om fri vilja och kanske finner du detta intressant.

Om begreppet fri vilja – Albin Hagberg Medin

Innan fri vilja kan diskuteras behöver de olika spelarna på spelplanen presenteras. En redogörelse för några begrepp inom diskussionen om den fria viljans varande, ickevarande eller både och följer härmed.

Determinism: Allt som sker, sker utifrån ett system av regler för vad som kan och inte kan ske.

Kausal determinism innefattar även att allt som sker har en specifik orsak, den sk. Lagen om orsak och verkan

Reduktionism innebär att allt är summan av sina delar, varken mer eller mindre och vet vi allt om delarna i ett system följer att vi vet allt om systemet.

Materialism betyder att allt är materia eller energi och att för att beskriva ett system behöver vi gå till andra system som typiskt ligger på en djupare nivå.

För enkelhets skull klumpas nu materialism och reduktionism ihop, även om det finns korsbefruktningar som ”non reductive materialism”.

Emergens: I dess vanliga mening går emergens stick i stäv med materialism och emergenta fenomen och system är just sådana som inte kan förstås enbart av att förstå dess komponenter. Ett exempel är biltrafik som är en interaktion mellan människor, väder, radiohändelser, olyckor och såklart bilar. Även om vi visste allt om det mänskliga beteendet, om vädret, radiohändelser, olyckor och bilar hävdar anhängare av emergens att vi inte fullständigt skulle kunna förutsäga biltrafiken.

Kvantfysik kommer in i bilden då fynd inom kvantfysik verkar bryta både mot kausal determinism och mot reduktionism (partikel / våg dualiteten, Heisenbergs osäkerhetsprincip och teorier om multiverses är inte bästa vänner med orsak-verkan och materalism)

Intressanta fynd inom psykologin på temat är:

Apparent mental causation: Sources of the […]

Var idag på föreläsning av Robert Cloninger, väldigt känd forskare inom välmående och personlighet. Mycket nytt och mycket häftig forskning, speciellt angående spirituella värden och hur viktiga de är för ens livstillfredsställelse.

Speciellt här i väst, där vi generellt har ett motstånd mot spirituella värden, då de snarare förknippas med flum och ovetenskap.

Denna förknippning, som troligtvis kommer av att människor med lågt självstyre och självinsikt men starka spirituella värden tenderar att ofta ta till ”magiskt tänkande” (tilltro på övernaturliga väsen bl a). Intressant nog har denna grupp människor fysiologiskt sett även höga halter stresshormon och lider av depressioner i större bemärkelse)

Varför är då spirituella värden viktigt?

I alla grupper han studerat har de absolut lyckligaste människor haft höga värden, inte bara på självstyre och samarbetsförmåga, även på spirituella värden. Ta bort de spirituella värdena såsom känslor av samhörighet med omvärlden och en tro på något större, något utanför den egna individen och varken hälsan, produktiviteten eller välmåendet är lika stort.

Hans 3 tumregler för ett lyckligare liv:

Arbeta för och hjälp andra människor, fostra därigenom medkänsla, omtanke och medmänsklighet (cooperativeness)

Sträva efter att släppa konflikter, bråk och oro, stärk därigenom hopp och självstyre och autonomitet (self-directedness)

Öka din medvetenhet och därigenom din tro och känsla av samhörighet med omvärlden samt något utanför dig själv (self-transcendence)

Glöm dessutom inte bort att personlighet i högsta grad är något som förändras, inte något statiskt!

Speciellt tacksam var jag dessutom över att jag fick möjlighet att följa med på lunchen med denne och andra professorer från Göteborgs universitet, häftigt vad som kan komma av att bara ta tillfället i akt!

Alkohol

På samtliga högtider och festligheter finns alkohol ofta inblandad. Till bröllop och begravning, i glädjen och sorgen.

Till fest, till sommargrillen, till midsommarsillen.

Varför?

Jag tänker att det finns en vida spridd saknad av trygghet och förmågan att avslappnat vara med med sig själv och tillsammans med andra, när alkohol dricks nästan överallt.

En bristande känslohantering, svårigheter i närvaron. Att slippa den pinsamma tystnaden? Att plötsligt våga brista ut i sång, att våga ta för sig socialt, våga bryta is.

Är det verkligen en lösning på det underliggande problemen? I längden och inte bara för stunden? Att umgås med släkten eller med vännerna på riktigt och inte bara i en alkoholreducerad sfär, där tänkandet och det finstämda kännandet förtrycks.

Självklart har smaken en roll, jäsningsprocesserna ger otroliga smaksymfonier, i vin, i öl, i whisky. Men kanske inte i brännvinsnubben eller tequilashotten? Varför annars svepa dem?

Kanske har tekniken för att avlägsna alkohol ur de smakrika dryckerna redan funnits länge, länge men inte viljan?

Viljan att gå ifrån en systematisk förgörelse av både förnuft, känsla och kropp, cortex förtvinar i takt med levern.