Skrev en essä i en psykologikurs där jag gav en lätt översikt till diskussionen om fri vilja och kanske finner du detta intressant.

Om begreppet fri vilja – Albin Hagberg Medin

Innan fri vilja kan diskuteras behöver de olika spelarna på spelplanen presenteras. En redogörelse för några begrepp inom diskussionen om den fria viljans varande, ickevarande eller både och följer härmed.

Determinism: Allt som sker, sker utifrån ett system av regler för vad som kan och inte kan ske.

Kausal determinism innefattar även att allt som sker har en specifik orsak, den sk. Lagen om orsak och verkan

Reduktionism innebär att allt är summan av sina delar, varken mer eller mindre och vet vi allt om delarna i ett system följer att vi vet allt om systemet.

Materialism betyder att allt är materia eller energi och att för att beskriva ett system behöver vi gå till andra system som typiskt ligger på en djupare nivå.

För enkelhets skull klumpas nu materialism och reduktionism ihop, även om det finns korsbefruktningar som ”non reductive materialism”.

Emergens: I dess vanliga mening går emergens stick i stäv med materialism och emergenta fenomen och system är just sådana som inte kan förstås enbart av att förstå dess komponenter. Ett exempel är biltrafik som är en interaktion mellan människor, väder, radiohändelser, olyckor och såklart bilar. Även om vi visste allt om det mänskliga beteendet, om vädret, radiohändelser, olyckor och bilar hävdar anhängare av emergens att vi inte fullständigt skulle kunna förutsäga biltrafiken.

Kvantfysik kommer in i bilden då fynd inom kvantfysik verkar bryta både mot kausal determinism och mot reduktionism (partikel / våg dualiteten, Heisenbergs osäkerhetsprincip och teorier om multiverses är inte bästa vänner med orsak-verkan och materalism)

Intressanta fynd inom psykologin på temat är:

Apparent mental causation: Sources of the experience of will – 1999

Där Wegner med kollegor visar att bara försökspersonerna tänker på det som händer, en viss tidpunkt före eller precis samtidigt som det händer, så tror de att de själva har orsakat händelsen.

The timing of the conscious intention to move – 2008

Här visar Hallet och hans kollega att upp till 1.5 sekunder före försökspersonerna upplever att de vill klicka på en knapp (och sedan klickar på den, och sedan dras tiden det tar för signalen att nå handen av), kan man se att de kommer klicka enbart via deras hjärnaktivitet.

Unconscious determinants of free decisions in the human brain – 2008

Nu blir det ännu längre, upp till 10 sekunder före försökspersonerna vet att de kommer klicka kan Hayes och hans kollegor veta att de kommer klicka.

Böckerna ”the illusion of conscious will” av Wegner samt “Who’s in charge” av Gazzaniga ger en övergripande bild over forskningskroppen kring hur våra beslut till stor del är rationaliseringar, förklaringar som vi genererar till oss själva för att förklara varför vi gjorde som vi gjorde samt ett överflöd av korrelationer vi ovetandes misstar för orsak-verkan.

Några praktiska tankeställare på temat är:

Tänk på ett ord, vilket du vill. Varför valde du just det ordet? Och inte någon av de flera tusen andra ord du lärt dig?

Eller lyft en av dina händer, vilken du vill. Varför just den handen?

Dessa två frågor konkretiserar hur stor del av våra beslut som sker på det omedvetna planet.

Det absolut första problemet med fri vilja, är definitionen. Vad innebär en fri vilja? Ordet syftar på val vi gör fritt. Fritt från vad? Från restriktioner? Från värderingar? Från yttre påverkan?

Ett val mellan A och B bygger typiskt på antaganden om vad val A eller B kommer få för effekt. Antaganden som i sin tur kommer från värderingar och verklighetsuppfattning som personen erhållit genom inlärning under livets gång samt gener. Ytterligare faktorer som spelar in är sociala mekanismer, vilket kan ses genom the lucifer effect i det berömda ”Stanford prison experiment” samt the bystander effect.

Är då fria val de som görs utan inflytande från kultur och uppväxt? Vår identitet och upplevelsen att vi är en person kommer även den från kultur och uppväxt, kan man ta bort det ena utan det andra? (Diskussionen om medvetande och identitet är ett sidospår av rang)

Med tanke på hur stor del av vår världsbild och våra värderingar som formas under uppväxten och som kommer ur kulturen och alla dessa faktorer inte är något vi väljer, är det således en stor del i valen vi gör, vi medvetet inte kan påverka. Ta anknytningsteori som ett exempel, ingen väljer sin anknytningsstil, något som har visat sig vara en extremt viktig komponent i våra liv (källa: boken ”Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer”) dock går den att förändra genom t ex. terapi och kanske även genom mindfulness.

Frågan är då, vad gör att vissa människor väljer att förbättra sin anknytningsstil till en mer trygg sådan och vissa inte gör det?

Med tanke på alla dessa exempel på hur omgivningen formar oss och påverkar våra beslut, är det snarare ett free won’t än ett free will som är en intressant frågeställning? Viljan att kunna inte göra det som faller oss in, impulskontrollen?

Ett exempel är det berömda marschmallowexperimentet av Mischel walter som 20 år senare visade att den impulskontroll vi har vid 4 års ålder till stor del kan predikera inte bara vårt välmående, vår akademiska framgång utan också vår impulskontroll i vuxen ålder. Det verkar orimligt att någon valt sin impulskontroll vid 4 års ålder? Utan snarare fått den som resultat av gener och uppfostran.

Problematik börjar nu uppstå i och med samhällets syn på brottslingar. Om det är så få val inblandade i utformandet av vår personlighet, inklusive vår impulskontroll och så många yttre faktorer påverkar våra beslut, hur kommer det sig att vi skuldbelägger individer? Är rehabilitering och undhållsamhet från övriga medborgare det enda lämpliga straffet?

Under denna diskussion har slumpen inte benämnts. Detta då om det skulle finnas äkta slump, t ex. från kvantprocesser, blir det ännu en spik i kistan för den fria viljan (jag blir knappast mer fri att välja något som följer ur slumpen).

Ett problem uppstår nu, nämligen att människor som försätts i tron att fri vilja inte existerar både minskar sin locus of control (kopplat till minskning i välmående bland annat) och fuskar mera.

The Value of Believing in Free Will Encouraging a Belief in Determinism Increases Cheating – 2008

Jag lämnar därför frågan om den fria viljans existens öppen. Kanske handlar fri vilja om något mer än intentioner och värderingar formade ur gener och tidigare upplevelser. Kanske finns de bättre frågorna och mer precisa svaren hos medvetandets emergenta egenskaper. Eller hos kvantprocessers eventuella påverkan på medvetandet?