Beslutade du att läsa denna artikeln? Eller att gå upp ur sängen i morse?

Forskningen på hur vi fattar beslut har fått väldigt häpnadsväckande resultat de senaste åren, tack vare att vi allt mer detaljerat kan mäta aktivitet i hjärnan hos människor samtidigt som de gör fria val.

Föreställ dig nu att du går med i ett psykologiskt experiment. Du ombeds sitta i en stol och när en lampa lyser ska du välja att trycka antingen på en knapp till höger eller till vänster. Samtidigt som detta sker så mäts din hjärnaktivitet genom magnetröntgen.

Du har fått helt fria händer att välja vilken knapp du väljer och vi upprepar experimentet många gånger inte bara med dig utan flera andra försökspersoner. Det som är häpnadsväckande i detta experiment är att forskarna kan veta flera sekunder före du trycker på knappen, vilken knapp du kommer trycka på! Utan att du sagt någonting alls om ditt val. Detta endast genom att studera din hjärnaktivitet. Man har upprepat dessa experiment och funnit att resultaten håller. Från 1 sekund upp till 10 sekunder i förväg kan man se vilken knapp försökspersoner kommer trycka på. [1] [2]

Ytterligare experiment har utförts där man istället satt in elektroder inuti hjärnan och mätt specifika hjärncellers aktivitet. I ett av dessa räckte det att mäta aktiviteten i 1000 hjärnceller för att med större sannolikhet än slump kunna uppskatta vilken knapp försökspersonen kommer trycka på ca. 1 sekund före de faktiskt trycker på knappen. [3]

Liknande resultat får man även om försökspersoner ombeds att lösa enkla ekvationer. Här får du som försöksperson istället välja mellan att subtrahera eller addera tal (vilket ger samma resultat, valet är helt upp till dig). 4 sekunder före försökspersonerna valde kunde man genom mätning i magnetröntgen i 60% av fallen förutspå deras val, vilket är bättre än slumpen. Det är långt ifrån 100% men magnetröntgen är långt ifrån en exakt mätmetod, rimligtvis kommer denna siffra att öka i takt med att mätinstrumenten blir mer precisa. [4]

Dessa resultat kan man självklart tolka på flera sätt. En tolkning är att många av de val vi tror att vi medvetet gör, i själva verket är beslut utförda av omedvetna delar i vårt sinne. Själva känslan av att vi beslutar är sedan en efterkonstruktion i vårt medvetna sinne.

Vi kanske är betydligt mindre i kontroll över vårt liv än vi faktiskt tror?

Mycket riktigt så visar modern forskning på omedvetna processer precis detta. Forskningen har kommit långt från Freuds dåtida teorier om det undermedvetna, för att istället visa att vårt omedvetna sinne kan göra precis samma saker som vårt medvetna.

I experiment har man t ex. visat att människor kan fås att lösa komplexa matematiska problem utan att de är medvetna om det. Genom att byta ut siffror mot ord och hålla försökspersonerna ovetande om att de bearbetar orden så kan de lösa avancerade ekvationer helt utan sin vetskap. Dessutom så kan vi både forma nya mål och arbeta emot dessa utan medvetenhet. Vissa forskare argumenterar till och med att det allt vi kan göra genom vår medvetna viljestyrka och uppmärksamhet kan vi även lära oss att utföra omedvetet. [5]

Oavsett så visar forskningen tydligt att vårt medvetna sinne är den enskilt styrande kraften i våra liv. Istället sköts mycket av vårt liv av en snillrik autopilot, som både scannar av efter hot, formar och driver oss emot våra mål och strävar efter inre jämvikt.
Varför föreligger det på detta sättet?

Varje ögonblick passerar en ofantlig mängd information genom våra fem sinnen. Detta samtidigt som gamla intryck och påhittade sådana bildar tankescenarion i vårt sinne. Att bibehålla allt detta i vårt medvetande, samtidigt som vi tolkar och tar beslut, är troligtvis en övermäktig uppgift.

Hur många tankar har du bara i detta ögonblicket? Tankar som i att du borde bete dig på ett visst sätt, tankar om vad du ska göra senare under dagen, reflektioner. Dessutom hör du ljud, ser bilder, känner känseln i kroppen, hunger, trötthet med mera. Allt detta varje ögonblick.

Men om vi vänder på frågan, varför skulle vårt medvetna sinne ens behövas för allt detta?

Ur ett evolutionärt perspektiv utvecklades vårt medvetna sinne troligtvis i samband med allt mer komplexa sociala grupper och vissa menar även att vår förmåga till symboliska språkfärdigheter spelade en roll. Det hela inträffade kanske när vi gick från att vara homo sapiens, till homo sapiens sapiens. När vi gick från att vara tänkande och reflekterande varelser till att kunna reflektera över det faktum att vi tänker och känner. Först då kanske denna åtskillnad mellan medvetenhet och omedvetenhet uppstod. [6]

Trots denna utveckling av vårt sinne så har vi kvar alla de omedvetna processer våra förfäder styrdes av. Allt vi kunde göra före vårt medvetna sinne gör vi även idag utan vår medvetenhet inblandad. Vi tolkar människors ansiktsuttryck och kroppsspråk i loppet av millisekunder, en process som till stor del går förbi vårt medvetna sinne. Undrar du varför så många företag lägger så mycket pengar på reklam? I flera experiment har det visats att det räcker med att vi omedvetet ser en bild på en logga för att vi nästa gång vi ser loggan ska tycka mer om det företag loggan representerar.[5]

Dessutom påverkas vårt känsloliv av blixtsnabba bilder av andra människors ansiktsuttryck, något som fortgår utanför vårt medvetande. Exempel på detta i forskning är hur människor som får se arga eller glada ansikten under 40 millisekunder (som sedan byts mot neutrala ansikten). Dessa människor både härmar de arga och glada ansiktena samt får motsvarande känsloreaktioner. [7] [8]

Ett annat exempel är hur vi faktiskt kan ha känslor utan att känna av dem medvetet, något man kan mäta fysiologiskt. [9] Till och med våra omdömen och beslut kan påverkas av dessa känslotillstånd vi inte ens märker av själva. [10] Vi kan även ta in visuell information utan att märka av det, som lagras och vi sedan har användning av, utan att märka att vi använder den. [11]

Har du varit riktigt förbannad eller rädd någon gång? Under starka känslosamma reaktioner minskar aktiviteten i frontalloberna, vilket i sinnet motsvarar att vi förlorar vårt förmåga till reflektion och att förutse konsekvenserna av vårt agerande. [12]

Just därför kan det leda till så stor ångest hos oss i efterhand när vi agerat utan eftertanke under inverkan av ilska eller rädsla och kanske sårat någon vi egentligen tycker om. Kanske ligger det något i uttrycket: Jag var utom mig av ilska. Ilska kan alltså påverka oss och våra beslut till den grad att vi inte längre känner igen dem som en del av oss själva.

Ytterligare exempel är omedvetna fördomar. Genom experiment har man hittat omedvetna fördomar emot ålder, kön, hudfärg och nationalitet hos en stor mängd människor och rimligtvis hyser de flesta av oss sådana. [13] [14]

Inom oss sker ständigt en automatiseringsprocess. Genom denna process, oavsett om den är medveten eller omedveten så blir våra beteenden, tankemönster och känsloreaktioner mer och mer automatiska och vanemässiga. Något som ofta gör dem snabbare, mer effektiva och låter oss fokusera på andra saker samtidigt. Exempel på detta är när vi lärde oss äta mat, tala, gå, springa, läsa, skriva, cykla, köra bil och ha sex. [6]

Denna automatisering kan anses evolutionärt fördelaktig då den t ex. gjort oss bättre jägare eller samlare. Den bistår oss även idag då jag t ex. inte behöver medvetet styra mina fötter när jag går, eller medvetet tugga varje matbit under middagen.

Men den leder oss också till många problem. Många av dessa omedvetna processer vi någon gång snappat upp och börjat automatisera hjälper oss inte. Exempel på detta kan vara allt ifrån de uppskjutande beteenden vi redan diskuterat, till reaktionsmönster i våra tankar och känslor och allmänt dåliga vanor som kan vara svåra att ändra när de väl är på plats.

Dessutom kan automatiseringen göra oss uttråkade och störda av händelser som vi ursprunligen uppskattade och glädjes åt. Tycker du det är lika roligt att cykla nuförtiden som första gången du lärde dig? Eller att köra bil? Är sex lika mystiskt och spännande idag som första gångerna?
En djupare fråga är: När lever vi egentligen livet fullt ut?

De flesta skulle nog svara: När vi befinner oss i ögonblicket, utan vare sig oro eller planering inför framtiden eller reflektion om dåtiden. När vi släpper taget om alla potentiella hot och belöningar om så bara för en sekund.

Hur ofta går du på autopilot i ditt liv?

Källor:
[1] Unconscious determinants of free decisions in the human brain
[2] Tracking the Unconscious Generation of Free Decisions Using UItra-High Field fMRI
[3] Internally Generated Preactivation of Single Neurons in Human Medial Frontal Cortex Predicts Volition
[4] Predicting free choices for abstract intentions
[5] Yes It Can On the Functional Abilities of the Human Unconscious
[6]
The Unconscious Mind
Theory of mind—evolution, ontogeny, brain mechanisms and psychopathology
Neuroscience of Self and Self-Regulation

[7] Conscious and unconscious emotional learning in the human amygdala – J. S. Morris et al 1998
[8] Unconscious Facial Reactions to Emotional Facial Expressions – Ulf Dimberg 2000
[9] What is an unconscious emotion? (The case for unconscious ”liking”) – Kent Berride & Piotr Winkielman 2010
[10] Unconscious Emotion – Piotr Winkielman & Kent C. Berridge 2004
[11] Conscious and unconscious perception: Experiments on visual masking and word recognition – Anthony J. Marcel
[12] Deactivation of the Limbic System During Acute Psychosocial Stress: Evidence from Positron Emission Tomography and Functional Magnetic Resonance Imaging Studies
[13] Measuring the Automatic Components of Prejudice: Flexibility and Generality of the IAT – Laurie A. Rudman 1999
[14] Facing Prejudice, Implicit Prejudice and the Perception of Facial Threat – Kurt Hugenberg & Galen V. Bodenhausen 2003