”Lär dig koppla av med mindfulness”
”Finn lugn och ro med mindfulness och bli av med stressen”
Detta är exempel på rubriker jag funnit i löpsedlar och dagstidningar. Rubriker som enligt mig är lite missvisande, då syftet med mindfulness är så mycket mer än avslappning. Självklart är avslappning en väldigt positiv effekt av mindfulnessutövande – att vi lär oss slappna av i kroppen och att både vår hjärna och vårt sinne kommer ner i varv.
Men denna jakt på inre frid kan lätt leda till att vi fäller krokben på oss själva.
En ny banbrytande studie har nyss publicerats där forskarna undersökt vilken roll vår syn på stress har, i hur vi påverkas av stress.
Över 100 miljoner! människor i USA utfrågades angående hur mycket stress de upplevde i livet, men också hur deras syn på stress var. Det banbrytande och chockerande i resultatet av studien var att de individer som ansåg stress vara skadligt för hälsan, hade en avsevärt högre dödlighet (risk att dö i förtid) jämfört med de som inte ansåg att stress var så skadligt.
Vår tolkning av stress avgör alltså hur vi påverkas av stress!
En förklaring bakom detta tror forskarna ligger i fenomenet ”Health locus of control”. De individer som tror att stress är skadligt för dem, tenderar också att lägga ansvaret för sin hälsa utanför sig själva och detta ansvarsöverlämnande är i sin tur kopplat till just försämrad hälsa i ett flertal studier.
Alltså, när vi antar en passiv roll och inte tror vi kan påverka vår egen hälsa, får det skadliga effekter på sikt. Vi gör kanske sämre val gällande våra mat och träningsvanor. Ett exempel vore de människor som tror att våra gener har det sista ordet gällande vår hälsa:
”Äsch, jag har säkert dåliga gener så det gör inget att jag inte motionerar / äter nyttigt / slutar röka”
Resultatet av en sådan världsbild blir självklart att vi inte tar hand om vår hälsa i alls lika stor utsträckning ”det gör ju ändå ingen skillnad”.
Min fråga till dig blir nu, hur tolkar du snabb andning och hög puls?
Gissningsvis, beror detta på sammanhanget. Under träningspasset är det inget konstigt. Om vi ska prata inför en grupp människor förklaras det kanske som nervositet.
Men om vi ligger i sängen på kvällen och ska sova? Eller mitt på dagen efter en tupplur.
Tack vare medias stora driv på ”hur stressen dödar oss i förtid”, så är det mycket troligt att vi börjar tolka just ökad puls och andningsrytm som att vi är stressade. Men är det verkligen så?
Vår kropp är trots allt byggd för både hög och låg puls, både snabb och långsam andning.
En intressant artikel gällande fenomenet reappraisal, alltså vår förmåga att ändra hur vi tolkar våra tankar, känslor och vår fysiska tillstånd, beskriver hur vi kan tolka höjd puls och andning på ett mer konstruktivt sätt, nämligen som en utmaning, som att något kräver mer resurser av oss för tillfället. Ökad andning och puls är trots allt ett sätt för kroppens att snabbt förflytta inre resurser.
En annan tolkning är att vi lämnar vår komfortzon. Detta är något som oftast är nödvändigt för att utvecklas, därför blir tolkningen konstruktiv snarare än destruktiv.
”Tend and befriend” är ett annat exempel på hur den skadliga delen av stress helt negligeras beroende på hur vi reagerar på den.
I denna studie såg man att människor som tenderar att söka stöd hos andra och aktivt binda närmare relationer vid stressfyllda perioder i livet, inte löper någon ökad dödlighetsrisk av stress. Det finns helt enkelt ingen koppling mellan dödlighet och stress hos dessa människor.
Men vad menar jag med krokben då?
I början på 90-talet gjordes en mängd studier på vad som händer när vi försöker trycka bort tankar, känslor och inre upplevelser. Effekten av detta är att tankarna och känslorna kring dessa upplevelser tenderar att återkomma än starkare.
Lustigt nog döptes detta fenomen till ”Ironic thought processes” och dennna process är dessutom ännu mer potent när vi är stressade och när tankarna och känslorna gäller oss själva.
Något som lätt kan hända om vi t ex. är upplärda att stress är skadligt och vi börjar känna oss stressade, är då att vi försöker slappna av.
Vi försöker hårdare och hårdare att trycka undan alla oroande tankar och känslor, men detta får en kontraproduktiv effekt, de bara återkommer oftare och starkare.
Lösningen på detta?
Sinnesbalans!
Sinnesbalans kan förklaras som vår förmågan att vara medvetna om våra känslor och tankar utan att börja tolka dem.
Utan att försöka förklara dem, trycka bort dem, eller hålla fast i dem.
Att bara låta dem ha sin gång, att bara se en tanke som en tanke, en känsla som en känsla.
För så fort vi börjar tolka dem, börjar värdera dem, lägga vår uppmärksamhet på den, så tenderar de att komma tillbaka med ännu oftare.
Denna förmåga, hur svårt och lurigt det än må verka, går alldeles utmärkt att träna upp och mindfulnessträning handlar till stor del om att stärka den.
Därför har jag bifogat en enkel övning på endast 10 minuter du kan prova på för att stärka din sinnesbalans.
Lycka till!
Här kan du läsa de nyhetsbrev jag skickat ut tidigare:
Nyhetsbrev #6 Om mindfulness och sömn!
Nyhetsbrev #5 Om medkänsla, hur vi kan öva upp vår medkänsla och en personlig berättelse från mitt eget liv.
Nyhetsbrev #4 Om att skapa din dagliga meditationsvana (inkl .mp3)
Nyhetsbrev #3 Om minne, stress och mindfulness
Nyhetsbrev #2 Om självdisciplin, oro och mindfulness
Nyhetsbrev #1 Kort om sex och mindfulness samt yoga
PS. Följ mig på facebook och twitter om du vill ha fler uppdateringar och dela gärna med dig av nyhetsbrevet till någon du vet skulle uppskatta det
