Sagan om oss själva

Vad är egentligen en saga eller berättelse?

Enligt wikipedia är en berättelse någonting som kopplar samman händelser, ofta kronologiskt.

Nu såhär i påsktider ägnar vi kanske en kort tanke åt Jesus och det kristna arv som ligger lite under ytan i vår kultur. Kristendomen, såsom alla andra religioner är fullspäckad av berättelser av olika slag. Ofta har de vissa typiska karaktärer och en tydlig indelning mellan gott och ont. Dessutom finns det en genomgående moral, vad som är rätt och vad som är fel, och inte minst förklarar berättelserna frågor som människor ofta funderar på under livets gång.

Förebilder att inspireras av, och vars handlingar att följa till punkt och pricka förekommer ofta titt som tätt, tänk bara på Jesus, Mohammed, Buddha och inte minst de fornnordiska gudarna som Oden, Tor och dylikt.

Troligtvis har berättelser funnits med oss i mänskligheten lika länge vi haft ett språk, säkerligen har de fungerat och gör än idag, som förenande för gruppen, som upprätthållande av moral och meningsgivare till dramatiska händelser i våra liv såsom födsel, död, giftermål, tur, krig och naturkatastrofer.

Viktiga komponenter i en berättelse är platsen den utspelar sig på, karaktärerna den innehåller, motgång och framgång för dessa, samt en genomgående handling och tema som för berättelsen i någon riktning. Inte minst fullspäckad med känslor för att nå djupare i vårt medvetande. Ta till exempel sagan om ringen, notera hur väl platsen och tidsandan är beskriven i midgård, hur Frodo och de andra karaktärerna framställs, hur de överkommer hinder och polariteten mellan det onda och goda.

Tidigt i vår uppväxt möts vi av berättelser och sagor i alla deras former och färger. Vem har inte berörts av Mufasas död och avskytt eller kanske imponerats av den onda och sluge Scar. […]

Att uppleva – att känna, tänka, smaka, leva

 
Ett oändligt antal ögonblick,
upplevda över en ändlig tid,
bildar ett människoliv.

 

Har du varit med om tillfällen när tiden upplevts som plågsamt långsam? Eller kanske rusat iväg alldeles för kvickt? Kanske har du grubblat över varför samma situation kan tolkas på så olika sätt av olika människor?

Våra liv består av ett oräkneligt antal ögonblick men hur vi upplever dessa ögonblick varierar mellan både person och situation. I denna artikel ger jag en beskrivning över hur en upplevelse byggs upp, belyser skillnaden mellan omedvetna och medvetna processer samt förklarar ”bias” och exemplifierar detta via sk. ”flowupplevelser”.

 

Beståndsdelarna i en upplevelse
En första grov indelning av komponenter i en upplevelse kan göras till tankar, känslor och motivation (drivkrafter), tillsammans med perception från sinnen: Syn, lukt, hörsel, smak och känsel (inre och yttre). Dessa benämns härmed som mentala objekt.

Vi kan även uppleva mentala objekt från minnen (dåtida upplevelser), eller utifrån förväntade händelser i framtiden (framtida upplevelser).
 Två viktiga punkter följer nu. Det första är uppdelningen i medvetna samt omedvetna beståndsdelar av en upplevelse. Det finns information i varje ögonblick hjärnan hanterar utan vår vetskap.
Exempel på detta i forskning är hur människor som får se arga / glada ansikten under 40 millisekunder (som sedan byts mot neutrala ansikten) både härmar de arga / glada ansikten samt får känsloreaktioner. [1.a] [2.a]

Ett annat är hur vi faktiskt kan ha känslor utan att känna av dem medvetet. (Mäts genom hur känslorna fysiskt manifesteras). Till och med våra omdömen och beslut kan påverkas av dessa känslotillstånd vi inte ens märker av själva![3.a][4.b]
Vi kan även ta in visuell information utan att märka av det, som lagras och vi sedan har användning av (utan att märka att vi använder den)[5.a]
Diskussionen om hur omedvetna processer påverkar våra beslut är stor […]

Vill du prova mindfulnessträning?
Vi har en mycket uppskattad mailkurs där du får konkreta mindfulnessövningar direkt till din mobil och dator. Kursen är helt kostnadsfri och du förbinder dig inte på någonting.
Vi skickar ej spam och din mail är trygg hos oss.