Insanity: doing the same thing over and over again and expecting different results.
Albert Einstein

Trots detta vackra citat av självaste Einstein är det något vi gör varje dag:

Samma sak.

Om och om igen.

Både vanor och ovanor. Men vad är egentligen vanor och varför skapar vi dem?

I denna artikel kommer jag besvara den frågan och förklara hur vi kan både gå ur våra ovanor samt bilda nya, goda vanor.

Vad är en vana?

Något vi gör ofta

Något som kommer naturligt

Något vi gör utan att tänka
Något vi gör utan att tänka oss för?

Våra vanemässiga mönster är en stor del av vårt liv och om vi vill förändra oss till det bättre är det en bra ände att börja i. För att sätta allt i ett sammanhang, gör jag först en indelning i tre olika typer av vanor.

Dels, vanor som är helt utanför vår kontroll, exempel på detta är kroppsfunktioner som våra hjärtslag, vår matsmältning men även våra drömmar. Vi föds med dem och kan påverka dem medvetet i ytterst liten utsträckning.

Efter detta kommer vanor som vi, om vi koncentrerar på dem, kan kontrollera och bli medvetna om, men som annars kommer helt naturligt, exempelvis att  andas, gå, prata, cykla, springa, äta

I den sista änden kommer vanor som styr över men som kommer mer naturligt om vi gör dem kontinuerligt, kanske varje dag eller varje vecka:  Träning, dygnsrytm, intressen, jobb, studier med mera.

Utöver detta har vi även ovanor, vanor som är dåliga för oss. exempel på ovanor är:

• Äta dåligt
• Sova dåligt
• Skjuta upp saker
• Bli irriterad över småsaker

Dessa är bara några få exempel på ovanor som har potentialen att helt sätta krokben för oss själva i vårt liv och för att upphöra med dem, hjälper det att förstå varför vi skapade dem.

Varför skapar vi vanor?

Kort förklarat: För att effektivisera.
Varje ögonblick matas vi med intryck från vår omgivning samt tankar och känslor från oss själva, upplevelser. Dessa upplevelser leder i sin tur till en reaktion i någon form hos oss, men om samma upplevelse ofta leder till samma reaktion tenderar vi att automatisera processen.

Första gången du satt på en cykel behövde du vara fullt koncentrerad på att balansera men idag är det inga problem att prata i mobilen samtidigt.

Första gången du lyckas ta några simtag och hålla dig flytande kräver det all din koncentration, likadant första gången du skalar en potatis men när du väl lärt dig tekniken behöver du inte tänka på vart armarna ska föras varje simtag, eller hur potatisen ska vridas när du skalar den.

Fördelarna med detta är enorma, det gick knappast bra för urmänniskan som tänkte på varje steg när han flydde från ett lejon. Urmänniskan som tog timmar på sig att rensa en fisk var knappast speciellt populär i stammen och minskade sin möjlighet till att bilda familj och sprida sina gener vidare.

I termer av nutid så hade det varit väldigt ansträngande om vi hade behövt koncentrera oss varje gång vi vill få fram ett ord eller när vi vill ta på oss byxorna, allt detta kommer naturligt när vi väl lärt oss det.

En nackdel med detta är ovanorna vi skapar. Vi vet att vi inte borde äta en portion till, eller åt andra hållet, kanske borde äta en portion till. Vi vet även att vi inte borde vara uppe för sent och att vi inte borde göra saker i sista sekunden. Likväl gör vi det ändå, ibland utan att ens vara medvetna om det.

Ett exempel från mitt liv är när jag skrev denna artikeln. Jag gick in på facebook minst 50 gånger och kollade mailen ännu oftare. Utöver det kollade jag mobilen, bytte låt, med mera. En stor del av dessa ageranden kommer från mina ovanor och utlöstes så fort det började gå lite segt i skrivandet.

För att kunna gå ur dessa ovanor behöver vi förstå hur det gick till när vi skapade dem.

Hur skapar vi vanor?

Så fort våra hjärnor känner igen mönster mellan en viss upplevelse och en viss reaktion (tanke, känsla eller handling) så påbörjas en omedveten automatisering. Ju oftare detta sker, desto starkare blir vanan och vi blir mer och mer omedvetna om våra reaktioner.

Varje varv vi tar i cirkeln stärker vanan

Reaktionen kan dessutom bli mindre njutbar, jämför med dagligt kaffedrickande: kaffet smakar fortfarande gott men det är stillandet av behovet som är den drivande kraften istället för själva smaken av kaffet. Fokus förflyttas från en smakupplevelse till att stilla ett behov och njutningen minskar. Intensiteten av upplevelsen dämpas i takt med att vanan blir starkare.

Du kommer säkert ihåg första gången cykelturen, första simtagen eller din första skoldag men knappast cykelturen för några månader sedan till och från jobbet, eller skoldag nr 183 under gymnasiet.

Vad gör det så svårt att bryta vanor?

Vid starkare vanor följer reaktionen på en viss upplevelse, t ex. hunger, mer instiktivt. Detta medför att vi måste vara mer närvarande i ögonblicket, inte tänka på något annat, för att hinna upptäcka reaktionen, att äta det närmaste till hands och inte göra det som följer vanans mönster. Därmed påbörjas processen att gå ur vanan. Rent fysiologiskt ändras kopplingar i våra nervbanor och dessa är starkare för djupt rotade vanor.

Därav ordspråket, ” man kan inte lära gamla hundar sitta”, det är svårare att bryta äldre vanor ty desto äldre vanan är, desto starkare är reaktionsmöntret och kopplingarna i din hjärna,  det kommer vara svårare  att upptäcka och förändra reaktionen innan den förbestämda skett.

Men detta leder till något mer, något väldigt användbart – en vana är inte ansträngande att utföra, det går av sig själv. Detta är något alla av oss utnyttjar, men kan kanske inte på de sätt som hjälper oss.

Hur ändrar vi vanor?

En viktig grundbult i att förändra en vana och alltså sitt eget beteende är att ha viljan till förändring. Denna viljan har jag själv fått främst genom att fundera på vad vanan egentligen ger mig i slutändan. Vill jag verkligen leva ett liv utan kärlek för att jag vanemässigt stänger ute andra människor? Vill jag göra allt jag företar mig halvdant genom att skjuta på det till sista sekunden?

Tänk igenom vad beteendet som följer med vanan innebär för dig, för att få viljan till förändring!

Om det verkar som att viljan inte räcker till finns två tekniker:

1. Undvik situationen där vanan uppstår under en tid, neurala kopplingar i hjärnan försvagas när du inte utför vanan under en längre tid. Med andra ord, byt stad, umgås med andra människor, byt utbildning, jobb, res utomlands, gör nya saker!

Detta är långt ifrån idealt, jag kanske är nöjd med allt på mitt jobb eller i en relation förutom en viss detalj. Men i vissa fall kan vanorna vara så starka att det är den enda vägen ut.

1. Ändra förutsättningarna i de situationer vanan uppstår, så att du inte kan reagera på det vanemässiga sättet.

Om du som jag, ofta finner dig glidande iväg från dina studier eller arbete till något annat, ta bort det andra ur bilden. Exempelvis tar jag ofta min laptop och sätter mig på ett ställe utan uppkoppling till internet (finns mycket ”annat” att göra på internet) när jag ska skriva artiklar. Omvänt har jag datorn avstängd när jag studerar och inte behöver använda den.

Hur kan man tackla ovanan att ständigt skjuta på saker eller att man aldrig vågar ta chanser? Vanorna kanske ligger så djupt att det första man tänker på när man läser denna artikeln är ”Det här låter ju grymt, jag börjar med det imorgon / nästa vecka…” Eller ”Det här låter bra men mitt liv är redan ganska bra, jag vill inte riskera att få det sämre…”.

Eftersom dessa ovanor kan återspeglas i så stor del av våra liv kan det vara en bra idé att skriva ner starka negativa resultat de redan gett, för att få en stark motivation till förändring. Sedan kommer det absolut svåraste men viktigaste steget – gör det. Sätt igång nu direkt och bryt vanan om och om igen tills du inte längre känner dig styrd av den.

Hur kan vi använda detta till en väg mot mental frihet?

Eftersom vi spenderar den största delen av vår tid på saker vi gjort förut, vanor, avgör dessa till stor del vem vi är och hur vi upplever vårat liv. När vi agerar efter våra vanor reagerar vi på samma sätt vi alltid gjort. Om våra vanemässiga reaktioner på de flesta upplevelser är obehagliga kommer alltså våra liv till stor del bestå av obehag. Omvänt, om våra reaktioner på de flesta upplevelser är behagliga blir det mesta njutbart. Genom att uppleva hur vi kan ändra vårat beteende kan vi känna större tilltro till oss själva, enklare nå våra mål i livet, hitta nya vägar för att hantera motgångar och mycket mer.

Denna upplevelse fås inte genom att läsa en text om vanor, den fås genom en verklig förändring och för detta syfte ger jag följande övningar:

Övning: Förändra dina vanor

Skriv ner på ett papper vilka vanor och ovanor du har nu, vad gör du varje dag? Varje vecka?
Vad ger de dig?

Börja sedan skapa en ny konstruktiv vana. Det kan vara allt ifrån en daglig promenad, till att varje dag ringa en vän, meditera, göra armhävningar, lära sig ett språk, cykla, prata med främmande människor på stan, måla en tavla, stretcha, yoga, spela gitarr, sjunga, läsa en bok.

Något som du vill göra men inte alltid tar dig tiden till.

Sätt en tidsbegränsning och följ den för att uppehålla vanan och se hur många dagar det tar tills det inte längre känns jobbigt eller ansträngande att gå ut i regnet eller plocka fram gitarren.

En stark vana jag själv började skapa för två år sedan är att jag varje kväll skriver ner alla idéer och insikter jag fått, samt saker som gjort mig glad under dagen. Det är något jag verkligen rekommenderar.

Förändra även en ovana du har. Detta genom att först skriva ner resultat den har gett dig för att få viljan. Fundera sedan på hur du kan hindra dig från att agera ur vanan och gör det.

Dessa övningar ger upplevd insikt i att vi kan förändra vårt beteende, en helt fantastisk upplevelse över hur formbara våra hjärnor är.

Filmtips: Yes man
En härlig film med en kraftfull övning i hur vi kan bryta vårat vanemässiga mönster att säga nej till nya saker och därmed nya möjligheter.

Avslutningsvis hoppas jag du fått med dig någon kring vårt beteende och nästa artikel kommer handla om en övning som med fördel görs till en vana, nämligen att meditera.

Kommentera gärna om vanor du förändrat.