Alla tankar vi någonsin tänkt

Alla känslor vi känt

Alla upplevelser, åsikter, värderingar och episoder i våra liv

Kommer påverka oss för resten av livet.

Tillsammans med gener och uppväxt, formar dessa oss till den vi är i detta ögonblick

och förändrar oss i nästa.

Generna är det oklart hur mycket vi kan påverka och redan innan vi utvecklat ett medvetande påverkas vi oerhört av våra föräldrar och personer som står oss nära under den tidiga uppväxten. Deras beteende smittar av sig på oss och avgör till stor del hur vi hanterar framtida relationer och vår förmåga till empati. [1.n]

Summan av gener, påverkan från omgivningen via sinnen, samt den ständiga förändringen i hjärnan bildar en individ.

Det är lätt att redan här känna uppgivenhet, hur ska jag kunna påverka mitt eget öde – mina möjligheter till goda relationer och lycka i mitt liv, om det mesta redan bestämts innan jag ens kunnat tänka själv och göra egna val? För ingen väljer varken sina gener eller föräldrar.

Lyckligtvis finns det hopp för alla som inte haft perfekta gener och en perfekt uppväxt.

Med denna artikel har jag som mål att sprida både vetenskaplig information, samt egen erfarenhet och åsikter kring ”möjligheten att påverka vår egna mentala värld”. Allt ifrån hur och vilka känslor vi känner,  till hur vi beter oss i olika relationer, vilka tankar vi tänker, våra synsätt på världen, värderingar och ageranden. Allt som gör oss till den vi är i detta ögonblick, vår identitet.

Allt detta går att förändra.

Exempel från mitt eget liv är:

Hur jag gick ifrån att bli livrädd av bara tanken att tala inför grupper till att uppskatta det.

Hur jag gick från att skjuta upp allt i sista sekund och lägga ner minst möjliga energi, till att effektivt planera, utföra och slutföra.

Hur jag började uppskatta avancerad fysik. Hur jag började älska att träna på gym. Hur jag tvärt bytte bana från fysik till psykologi. Hur jag slutade träna på gym. Hur jag bytte politiska åsikter, blev vegetarian, bland mycket annat.

En viktig fråga här är, bara för att jag genomgått förändringar på olika plan i livet, betyder det att alla människor har den möjligheten? Det är här modern neurovetenskap kommer in och med den, forskning på ett stort antal människor. Denna forskning har lett till en banbrytande upptäckt, neuroplasticitet.

Neuroplasticitet
[2.b][3.b]

Neuroplasticitet innebär att hjärnan är i ständig förändring, rent fysiskt. Sammankopplingar mellan hjärnans beståndsdelar, hjärnceller (neuroner), anpassas nämligen efter vilka hjärnceller som aktiveras samtidigt, hur ofta de aktiveras och hur starkt.

När flera hjärnceller aktiveras samtidigt, ökar chansen att de kopplas samman och en association bildas. Därav det engelska uttrycket: “Neurons firing together wire together”.

Neuroner som sammankopplas

På detta vis kan inlärning och hur minnen bildas förklaras: Från hur vi lär oss koppla samman ordet hund med bilden, ljuden och känseln av en hund, till hur vi lär oss att uppskatta eller ogilla vissa aktiviter då känslor koppas samman med situationer.

Ordet hund kopplas samman med bilden och ljudet av en hund

Ett klassiskt exempel på neuroplasticitet uppkom genom att studera hjärnan hos taxichafförer i London. [4.a]  De delar i hjärnan som vanligtvis förknippas med rumslig koordination var betydligt större hos chafförerna och storleksökningen förhöll sig dessutom till tiden de jobbat som chafförer enligt devisen:

Associationer som inte längre aktiveras kommer efter viss tid att brytas upp och hjärnceller som inte aktiveras förtvina, därav uttrycket “use it or loose it”.

Det går alltså inte att ögonblickligen ta bort kopplingar, bara genom att sluta använda gamla kopplingar kan vi frigöra oss från dem. Detta kan man bli smärtsamt påmind om när man försöker bryta en vana. Notera att till och med när vi agerar som vi alltid gjort förut och tänker tankar vi tänkt förut, stärker vi beteenden och tankemönster ytterligare, förändring sker alltså fortfarande.

Vid födseln har vi cirka 15-35 miljarder hjärnceller, ett antal som till viss del håller sig konstant genom livet, då hjärnceller nybildas och skalas av i takt med att vi utvecklas mentalt och åldras. Vissa delar är redan förutbestämda till vissa arbetsuppgifter, vilket dock kan ändras vid skador. [2.b+] Exempelvis har man upptäckt att visuella delar i hjärnan hos blinda människor används för ljud och känsel. [5.a]

Resultatet av detta blir att hjärnan och med den vår identitet och medvetande, kan liknas vid en lerklump. Till viss del förutbestämd av gener och i högsta grad formbar av våra upplevelser.

Lerklumpshjärna

Varje tanke som tänks, varje känsla som känns och varje handling som görs, förändrar hjärnan, vår identitet och påverkar kommande tankar, känslor och beteenden.

Därför, när vi når åldern där vi i viss mån kan börja välja vilka tankar vi tänker, vilka situationer vi försätter oss och även hur vi känner, för vad. Då har vi helt plötsligt ett redskap för att förändra sättet vi upplever vårt liv på.


Förändring
[6.b][7.n] Inom österländsk filosofi är förändring ofta ett centralt tema, att inget någonsin är konstant, statiskt. Detta gäller i termodynamik såväl som i hjärnan.  Som ett tankexperiment, låt oss dela in alla ögonblick i vårt liv antingen främjande eller hämmande för kommande ögonblick.

Främjande är alla de som ökar sannolikheten att kommande ögonblick kommer vara behagliga.

Hämmande är motsatsen, de ögonblick som puttar vågskålen åt andra hållet och gör det mer troligt att vårt liv fylls av obehagliga ögonblick framöver.

För att ha ett så rikt inre liv som möjligt, gör jag påståendet att vi som människor, bör se till att ha så många främjande ögonblick som möjligt.

Vilken cirkel befinner du dig oftast i?

Detta kan beskrivas som en nytolkning av ett äldre koncept.

Modern karma
När vi tänker, känner och agerar kring värden som tacksamhet, kärlek och givmildhet, istället för kortvarig njutning eller rentav agerar destruktivt, befinner vi oss ofta i den främjande cirkeln. Detta går att betrakta som att vi skapar god karma för oss själva i och med att kommande ögonblick kommer vara mer behagliga. Omvänt när vi skadar andra, verbalt eller fysiskt, hamnar vi i den hämmande cirkeln vilket kan ses som att vi skapar dålig karma. [6.b]

Kom dock ihåg att allt inte är varken svart eller vitt. Vägen ur ett missbruk av någon form börjar ofta med obehag men leder i  slutändan till ett bättre liv och behagligare ögonblick framöver. Omvänt finns det tillfällen vi kanske hellre skulle välja den, för stunden mer behagliga upplevelsen att ligga kvar i sängen, men som på längre sikt leder till ökat obehag.

En kort nedförsbacke kan bli en lång uppförsbacke och tvärtom

Hur genomför vi då en förändring mot mer behagliga ögonblick?
Vad är främjande och vad är hämmande?

Det är ett genomgående tema i kommande artiklar 🙂

Ett första steg är att noggrannare reda ut vad en upplevelse består av, vilket nästa artikel behandlar.

Som en avslutning på artikeln, ger jag två frågor för ytterligare reflektion:

Om varje tanke förändrar oss, hur och vilka tankar bör vi välja för att förändra oss på ”rätt sätt”? Vad är ”rätt sätt”?

Om känslor förändrar oss och vi inte kan välja våra känslor, är vi då utelämnade till ödet i vår känslomässiga utveckling? Går det att förändra hur vi känner?

Kärnan i artikeln

Hjärnan förändras av de tankar, känslor och situationer den utsätter sig för, neuroplasticitet

Det är därför möjligt att medvetet förändra sin hjärna och därmed, sig själv.

Detta genom att aktivt, i viss mån börja välja tankar och situationer för att främja kommande tankar och situationer.

Slutsats: Det går att öka mängden behagliga ögonblick i livet.

Parallel kan dras till karmakonceptet i österländska filosofier.
Jag blir både glad och lär mig något av dina åsikter, så kommentera gärna och sprid artikeln vidare om du gillade den 🙂
Referenser

b = bok
a = artikel
n = notering

[1.n] Hur uppväxt och främst nära relationer under tidiga levnadsår, till stor del påverkar sättet vi hanterar både nära relationer och känslor i resten av livet, går att läsa om under anknytningsteori.

[2.b] Synaptic self – Joseph LeDoux
kapitel 2 behandlar hur hjärnan byggs upp och kapitel 6 förklarar i detalj neuroplasticitet på cellnivå.
+ Går att finna i de flesta neurovetenskapliga böcker eller faktaböcker om hjärnan.

[3.b] The organization of behavior – D. Hebb 1949

[4.a] Navigation-related structural change in the hippocampi of taxi drivers
Eleanor A. Maguire et al. 1999

[5.a] Visual Cortex Activity in Early and Late Blind People
Frank H. Burton 2003

[6.b] Buddha’s brain – the practical neuroscience of happiness, love & wisdom –
Rick Hanson, Richard Mendius

[7.n]  Jag har kommit i kontakt med förändring som begrepp inom de flesta buddhistiska samt taoistiska filosofier jag läst om.