Ett oändligt antal ögonblick,
upplevda över en ändlig tid,
bildar ett människoliv.

Har du varit med om tillfällen när tiden upplevts som plågsamt långsam? Eller kanske rusat iväg alldeles för kvickt? Kanske har du grubblat över varför samma situation kan tolkas på så olika sätt av olika människor?

Våra liv består av ett oräkneligt antal ögonblick men hur vi upplever dessa ögonblick varierar mellan både person och situation. I denna artikel ger jag en beskrivning över hur en upplevelse byggs upp, belyser skillnaden mellan omedvetna och medvetna processer samt förklarar ”bias” och exemplifierar detta via sk. ”flowupplevelser”.

Beståndsdelarna i en upplevelse
En första grov indelning av komponenter i en upplevelse kan göras till tankar, känslor och motivation (drivkrafter), tillsammans med perception från sinnen: Syn, lukt, hörsel, smak och känsel (inre och yttre). Dessa benämns härmed som mentala objekt.

Vi kan även uppleva mentala objekt från minnen (dåtida upplevelser), eller utifrån förväntade händelser i framtiden (framtida upplevelser).

 Två viktiga punkter följer nu. Det första är uppdelningen i medvetna samt omedvetna beståndsdelar av en upplevelse. Det finns information i varje ögonblick hjärnan hanterar utan vår vetskap.

Exempel på detta i forskning är hur människor som får se arga / glada ansikten under 40 millisekunder (som sedan byts mot neutrala ansikten) både härmar de arga / glada ansikten samt får känsloreaktioner. [1.a] [2.a]

Ett annat är hur vi faktiskt kan ha känslor utan att känna av dem medvetet. (Mäts genom hur känslorna fysiskt manifesteras). Till och med våra omdömen och beslut kan påverkas av dessa känslotillstånd vi inte ens märker av själva![3.a][4.b]

Vi kan även ta in visuell information utan att märka av det, som lagras och vi sedan har användning av (utan att märka att vi använder den)[5.a]

Diskussionen om hur omedvetna processer påverkar våra beslut är stor i forskningsvärlden och jag kommer gå djupare inom det i en kommande artikel. Bevis finns dock att vi omedvetet kan ta in information ur texter och sedan använda den till beslut, utan att ha en aning om det. Dessutom – om jag sätter dig i en magnetröntgen och ber dig ta ett simpelt beslut kan jag veta upp till 10 sekunder före du tar beslutet, vilket beslut du kommer att ta! [6.a] [7.a]

Är den medvetna delen av våra upplevelser toppen av ett isberg?

I en upplevelse finns alltså både omedvetna samt medvetna komponenter, där båda påverkar kommande upplevelser men vi bara märker av den ena komponenten. [8.n]

Punkt nummer två följer ur ett, vad händer med alla mentala objekt innan de hamnar i vårt medvetna sinne? Hela det interna regelverk med filter som bestämmer vilken information som är värd att tas upp i vår uppmärksamhet. Detta regelverk kan beskrivas som en svart låda.

Den svarta lådan

Vad finns då i denna svarta låda?

Enkelt beskrivet: gener och tidigare upplevelser (arv och miljö). Ett exempel på geners inverkan i den svarta lådan är hur vi enklare blir rädda för ormar och höga höjder än för bilar (där rädslan för bilar är betydligt mer befogad ur ett överlevnadsperspektiv i dagens urbana samhälle då det knappast är vanligt att träffa på giftormar i vardagen?)[9.a]

Då samtliga upplevelser vi haft (både dess medvetna och omedvetna komponenter) ändrar kopplingar i hjärnan, ändrar de även förutsättningarna för kommande. Alltså ändras den svarta lådan. Läs mer om detta i en föregående artikel om neuroplasticitet.

Mer specifikt har de upplevelser med starka känslor inblandade en mycket större påverkan, generellt – desto starkare känsla inblandat, desto större påverkan och förändring.[11.b]

Inne i lådan finns dessutom alla värderingar. Vad vi tycker om saker. Vad vi tycker om. Hur vi tycker saker borde vara, hur världen borde förhålla sig, hur människor borde uppföra sig, hur vi själva borde uppföra oss. Alla regler och lagar i den svarta lådan, för vad som får och inte får bubbla upp i vårt medvetna sinne, kan också beskrivas under termen ”Bias”.

Bias

En väldigt klassisk form av bias är att människor i genomsnitt har en dragning åt det negativa, alla har en inbyggd pessimist.[12.n] 

Negativa åsikter om andra människor väger tyngre än dess motsatta positiva och summan av likartade polära åsikter blir inte noll utan hamnar på minus.[13.a][14.a]

För att en kärleksrelation skall frodas behövs det i snitt 5 positiva interaktioner för att kvitta en negativ.[15.b]

En annan typ av bias är hur vårt nuvarande känsloläge påverkar både vår upplevelse, vilka beslut vi tar, vilka minnen som kan poppa upp samt hur upplevelsen lagras, känslobias.

Att liknas med att alla mentala objekt som kommer till vårt medvetande är målade i en känslofärg, eller att vi ser dem genom känsloglasögon [16.b]

Om du inte alls håller med om ovanstående och tycker att känslor är överskattat tjafs, kanske du själv har bias som leder till att du underskattar den enorma påverkanskraft känslor har, både hos dig själv och andra? När den svarta lådan filtrerar vår uppfattning om andra personer kallas det socialt bias. Ett kraftexempel på detta är fördomar. Omedvetna fördomar. Förvalda åsikter vi har om andra människor baserade på deras hudfärd, religion, åsikter eller utseende, utan att ens veta om dem?

Tanken kan låta skrämmande men genom en elegant experimentutformning kan man via ”IAT” (Implicit association test) enkelt påvisa hur omedvetna fördomar finns mellan gamla och unga, mellan mörkhyade och ljushyade (mörkhyade kan till och med ha negativa fördomar om andra mörkhyade!) och mellan invånare i olika länder.[17.a][18.a]

Svarta lådan och därmed bias påverkar även mentala objekt vi plockar fram ur dåtiden, våra minnen. Ett direkt exempel på det är om jag ber dig minnas något från din barndom. Från lågstadiet närmare bestämt. Varför mindes du precis det minnet som poppade upp? Var det ett medvetet val att minnas just det minnet bland de flera tusen minnen du har?

En än viktigare del är hur vi minns upplevelserna. Vilka känslor vi tror oss ha känt, vad vi tror inträffade och hur vi ser på minnet idag är till stor del beroende av vilken känsla vi känner när vi plockar fram minnet samt våra åsikter och värderingar i nuläget.

Exempel på detta är ”efterkloksamhetsbias” (hindsight bias). Fråga valfri människa hur stor sannolikheten att Sverige vinner mot Ukraina i EM, före matchen utspelas. Fråga sedan när matchen är över, vilken vinstprocent de trodde före matchen och en överväldigande majoritet kommer att minnas att de gissade bättre än vad de faktiskt gjorde.

Det är lätt att vara efterklok. [11.b]

Nya perspektiv

Eftersom alla människor har olika uppväxt och gener och därmed varsin egen svart låda kommer situationer tolkas olika, de körs genom olika filter för olika personer.  Ett annat sätt att formulera detta på, är att alla har varsitt perspektiv.

Att alla ser världen med olika glasögon.

Jag har en uppfattning om verkligheten och du en annan. Paradigm är ett annat ord för våra världsuppfattningar. Och liksom jorden en gång ansågs vara platt och universeums centrum, men har förpassats till blott en rund himlakropp bland miljarder andra, ändras våra uppfattningar om världen och med det vår svarta låda. Det spelar inte så stor roll idag vilka betyg vi fick på högstadiet men just då kändes det kanske som att världens undergång låg runt hörnet.

Den svarta lådan ändras i takt med att vi får ny information och då även vår verklighetsuppfattning. Vad som kändes som allra viktigast för 10 år sedan är kanske inte lika viktigt idag. Samma process kanske upprepar sig om 10 år.

En inblick i svarta lådan kan fås genom ord.

Ord

Olika ord generar olika känslor och tankar för olika människor. Normer kommer in i bilden, vad man får och inte får säga. Läs följande ord tyst för dig själv, kanske är det till och med svårt att säga dem högt? Skulle du kunna skrika dem bland folk du känner? (Bara tanken på att skrika dem kanske skapar en känsla?)

Att specifika ord kopplas ihop med vissa känslor och tankar kallas ”Cognitive fusion” och kan ge stora problem. Vissa ord är mer laddade än andra, både i olika kulturer samt för olika människor.[19.b]

För min egen del var orden bög och oskuld min nemesis under högstadiet och gymnasiet. Oskuld, då jag varje gång jag hörde ordet kände en stark känsla av pinsamhet och oro att någon skulle upptäcka att jag faktiskt var just det. Vad jag inte förstod var att minst hälften av människorna jag dagligen träffade och umgicks med också var det…

Bög, för att jag hade hästar och red. Absurt nog kände jag ingen förvirring kring vilket kön jag tände på, det var tjejer och åter tjejer som attraherade mig. Men rädslan att någon skulle få för sig motsatsen, att jag tände på killar, gjorde att varje gång jag hörde ordet triggades massa olustkänslor.

Detta kan jag idag se tillbaka med ett leende på läpparna och samtidigt en känsla av sorg. Leende över att jag förändrats och dessa ord inte längre skapar oro eller rädsla hos mig. Sorg över att andra människor med andra obehagsord och dess sammanhörande verklighetsuppfattningar ännu inte fått chansen att omvärdera dessa.

Situationen och upplevelsen att någon annan trodde jag var oskuld eller bög var något jag verkligen undvek, vad ledde då detta undvikande till?

Upplevelseflykt

Vad händer när det finns upplevelser vi undviker, omedvetet som medvetet? Då menar jag inte specifika situationer, såsom en bullrig ljudmiljö, barnskrik eller en het bastu. Snarare mer generellt, mentala objekten bakom obehaget. Såsom vissa tankar, vissa minnen, vissa känslor och vissa sinnen. [20.n]

Kort sagt, när vi inte tillåter oss själva att uppleva något. När vi inte ”får” tänka den där tanken som gång på gång kommer upp, eller känna vissa känslor kommer effekten bli motsatt. Dessa objekt kommer direkt skapa nytt obehag då vi bryter mot vår egen regel när de kommer till vårt medvetna sinne. Detta kallas upplevelseflykt (experential avoidance) och är centralt inom ACT – Acceptance and commitment therapy. [19.b]

Vad händer egentligen när vi flyr från upplevelser?

Att försöka kontrollera känslor och tankar, genom att sätta etiketter såsom ”Detta får jag inte tänka på”, ”Detta får jag inte känna”, kan vara extremt kontraproduktivt. Detta för att ”inte tänka på något” eller ”inte känna något”, måste denna upplevelse, detta något, aktivt bearbetas i någon nivå i hjärnan (processer kring det hålls aktiva).

Vi måste alltså komma ihåg vad vi inte får tänka på, för att kunna ”inte tänka” på det. Ser du problematiken? Dessutom stämplas upplevelsen tillsammans med obehagskänslor och de kan börja trigga varandra, så att nästa gång något obehagligt inträffar kommer den där tanken vi inte fick tänka.[21.a][22.a]

Tyvärr lärs detta ut väldigt tidigt i mångas barndom, då främst att vi inte får känna obehagliga känslor:

”Sluta vara ledsen”

”Sluta gråta”

”Sudda sudda sudda bort din sura min”

Detta är något vi varje dag kan arbeta på, inte bara hos oss själva men även andra. Att tillåta både andra och sig själv att känna. En stor upplevelseflykt jag själv haft har varit kring känslan att bli avisad av andra människor. Att bli kritiserad eller att inte vara bra nog.

Detta bidrog till att jag under flera år dels inte vågade visa för andra människor att jag tyckte om dem (tänk vilken mardröm om de inte skulle tycka om mig tillbaka), dels inte vågade ta kontakt med tjejer jag var attraherad av. Alltså blev både de sociala och romantiska delarna i mitt liv lidande. Lösningen låg till stor del i att kunna ta emot dessa upplevelser, att våga gå emot känslorna av nervositet och oro och agera.

Som ett praktiskt exempel, föreställ dig att du måste hålla i ett obehagligt kallt objekt i 2 minuter. Det gör ont.
Vilken av följande 3 strategier skulle du välja?

1. Aktivt försöka att inte fokusera på smärtan, t ex. genom att tänka på andra saker

2. Ha en distraktion närvarande som inte kräver ansträngning att fokusera på, såsom en TV.

3. Fokusera på smärtan

Kanske inte så förvånande med tidigare fakta i bakhuvudet, är metod #1 den sämsta (då smärtan går över långsammast efter perioden samt negativa känslor kopplas till det kalla objektet).

Mer förvånande däremot är att distraktionen inte är mest effektiv, sett till hur fort smärtan går över efter den kalla perioden, det är däremot det sista alternativet. Detta gäller dock inte alltid, att fokusera på smärtan kan t ex. generera obehagskänslor till smärtan och flykt från dessa känslor. Distraktioner kan då vara en bra början, före vi lärt oss att hantera obehagskänslorna kopplade till smärtan.[23.a]

Personligen misstänker jag att alla obehaliga tillstånd härstämmar ur en skillnad, mellan vår syn på ”Hur verkligheten är/ska vara/borde vara” och hur den faktiskt är. När vi inte vill vara sjuka, när vi inte vill vara stressade, när vi inte vill bli kritiserade, inte vill bli utstötta/avisade av andra människor, kan minsta tanke på att det skulle inträffa, skapa obehag.

Genom att släppa bilden på hur verkligheten borde vara, och ta in alla upplevelser som de är, inte försöka förändra dem, kan vi öka lyckan och harmonin i våra liv. Detta är inte att förväxla med passivitet alá ”världen går åt helvete, bäst jag accepterar det och sitter här och upplever det”. Mer om detta i ett senare kapitel.[24.n]

Förmågan till impulskontroll, att aktivt välja att stå kvar i det obehagliga, att låta upplevelsen ske, att uppleva den, är isåfall grundläggande för den som aktivt vill öka sitt välmående.

Impulskontroll

Flera studier har visat att människor med öppenhet för upplevelser och som aktivt omtolkar dem snarare än undertrycker dem, känner mer positiva känslor och mindre negativa, medan de som undertrycker både känner mer av negativa känslor, samt med starkare obehag.[25.a]

I samband med detta flykt eller bemötandebeteende mot upplevelser, kommer även förmågan att kunna stoppa våra impulser och drivkrafter att agera, impulskontroll. När vi försöker stå emot en drivkraft att handla den där godispåsen, slösurfa på facebook fast vi borde plugga, slå på snoozen en extra gång eller röka den där cigaretten, står det och faller med vår impulskontroll.

Drivkraften till en behaglig upplevelse eller flykten från ett obehagligt tillstånd, är då två sidor av samma mynt, när vi inte klarar av att bara uppleva denna drivkraft utan rycks med och agerar instinktivt, är det en form av upplevelseflykt från drivkraften. Vi kan bli rastlösa, får tråkigt, blir stressade eller kan inte sitta still. Att kunna stå kvar i det obehagliga tillstånden är essensen i att bryta upplevelseflykten. Att känna stressen, tristressen, söt/röksuget och rastlösheten före vi impulsivt agerar för att ta oss ur det (och då kanske inte väljer den bästa vägen, utan snarare vårt invanda mönster).

En intressant fråga är då, bör man alltid stanna upp, känna efter och sedan välja om man vill agera eller ibland följa impulserna direkt?

Jag misstänker att denna förmåga att motstå frestelser och kunna hantera obehagliga upplevelser är otroligt viktig för välmåendet och en stor komponent i ett lyckligt liv,

Ett berömt exempel på detta är ”Marshmallow experimentet”. Mischel walter och hans kollegor lät dagisbarn komma in i ett rum med en marschmallow på ett bord. En vuxen person sa åt barnen att de fick äta marschmallowen nu, men om de kunde vänta tills den vuxne kom tillbaka skulle barnen få inte bara en, utan två marschmallows.

Det häftiga i experimentet inträffade 15 år senare när en uppföljning på barnen gjordes. De barn som vid den låga åldern redan hade lyckats bilda en effektiv impulskontroll och kunde motstå frestelsen för att få två marschmallows hade både bättre betyg, bättre social förmåga och hanterade obehag bättre 15 år senare! [26.a]

Citerat: ”Specifically, when these children became adolescents, their parents rated them as more academically and socially competent, verbally fluent, rational, attentive, planful, and able to deal well with frustration and stress.”

Att uppleva

Vad innebär det då att uppleva något? För mig betyder att uppleva något att jag observerar mitt nuvarande tillstånd och förändringar som sker i detta ögonblick, nu.

Hur en tanke dyker upp och kanske övergår i en annan. Hur en viss känsla känns och vilket agerande den leder mig åt (vilken drivkraft som åtföljer den). Hur en doft kan trigga minnen från barndomen, en låt aktivera en viss känsla och omvänt kan den känslan kan sedan göra mig påmind om låten.

Samspelet mellan alla dessa element och hur de genererar varandra, är för mig kärnan i en upplevelse. Att uppleva den är att observera detta samspel. Ibland med och ibland utan upplevelsen av ett jag, någon som upplever det.

Avslutningsvis ett exempel på en specifik typ av upplevelser studerade i detalj inom flera kulturer och sammanhang, det vi upplever när allt flyter på och ingen självmedvetenhet är inblandad (inget ”jag” som upplever) – när vi är i flow.

Flow

Har du någon gång varit fullständigt uppslukad av en uppgift, att flera timmar kändes som minuter?

Kanske en joggingrunda, en musikspelning eller en kreativ utmaning där tid, rum, tankar, känslor och sinnesintryck smälte samman till ett uniformt tillstånd?

I flowtillstånd är vår tidsuppfattning satt ur spel och vi är inte medvetna om oss själva, det finns inget ”jag” som upplever de mentala objekten.

För att hamna i ett flow behövs olika komponenter, bland annat tydliga mål, en balans i svårighetsgrad samt direkt feedback från det vi gör i varje ögonblick.

Flowupplevelser är kopplade till optimala prestationer inom allt ifrån konst och sport till inlärning och att lära andra och jag brukar själv uppleva flow främst inom klättring, jogging och simning men också när jag målar och i synnerhet i intensiva konversationer. Vid flow filtreras all oväsentlig information bort i den svarta lådan, exempel på detta är om du är på en fest och pratar engagerat med en viss person. Trots att människor omkring er pratar är ni fokuserade på eran konversation och hör inte omvärlden. [27.b]

När brukar du hamna i flow?

Sammanfattande och reflekterande övningar:

(För att underlätta inlärning och förståelsen av materialet i artikeln, genom att koppla till egna erfarenheter)

I. Har du märkt av bias hos dig själv och hos andra? Isåfall vad?

II. Har du märkt av en förändring i din världsbild och din uppfattning om verkligheten?

III. Har du några laddade ord?

Dela gärna med dig av svaren på frågorna i texten som kommentar, om de inte känns för privata – det kan vara väldigt givande för andra att läsa 🙂

 Referenser

[gview file=”http://mentalfrihet.nu/wp-content/uploads/2012/07/Referenser-Att-uppleva.pdf”]