Sagan om oss själva

Vad är egentligen en saga eller berättelse?

Enligt wikipedia är en berättelse någonting som kopplar samman händelser, ofta kronologiskt.

Nu såhär i påsktider ägnar vi kanske en kort tanke åt Jesus och det kristna arv som ligger lite under ytan i vår kultur. Kristendomen, såsom alla andra religioner är fullspäckad av berättelser av olika slag. Ofta har de vissa typiska karaktärer och en tydlig indelning mellan gott och ont. Dessutom finns det en genomgående moral, vad som är rätt och vad som är fel, och inte minst förklarar berättelserna frågor som människor ofta funderar på under livets gång.

Förebilder att inspireras av, och vars handlingar att följa till punkt och pricka förekommer ofta titt som tätt, tänk bara på Jesus, Mohammed, Buddha och inte minst de fornnordiska gudarna som Oden, Tor och dylikt.

Troligtvis har berättelser funnits med oss i mänskligheten lika länge vi haft ett språk, säkerligen har de fungerat och gör än idag, som förenande för gruppen, som upprätthållande av moral och meningsgivare till dramatiska händelser i våra liv såsom födsel, död, giftermål, tur, krig och naturkatastrofer.

Viktiga komponenter i en berättelse är platsen den utspelar sig på, karaktärerna den innehåller, motgång och framgång för dessa, samt en genomgående handling och tema som för berättelsen i någon riktning. Inte minst fullspäckad med känslor för att nå djupare i vårt medvetande. Ta till exempel sagan om ringen, notera hur väl platsen och tidsandan är beskriven i midgård, hur Frodo och de andra karaktärerna framställs, hur de överkommer hinder och polariteten mellan det onda och goda.

Tidigt i vår uppväxt möts vi av berättelser och sagor i alla deras former och färger. Vem har inte berörts av Mufasas död och avskytt eller kanske imponerats av den onda och sluge Scar. […]

Självdisciplin, eller konsten att få tummen ur röven

Självdisciplin, eller konsten att få tummen ur röven.

Har du någonsin haft en deadline på ett arbete eller skoluppgift och märkt hur ditt beteende förändras? Sällan har studentlägenheter varit så välstädade, kylskåp så proppfulla och kläder så vältvättade som i tentatider.

De flesta människor möter nog någon gång motstånd i sin motivation och drivkraft till det vi håller på med. Stilltje på inspirationshav och mest av allt vill vi bara att någon oss uppskov gav. Tendensen att då börja skjuta fram det jobbiga kan ju ibland vara lönsam, ibland så slipper vi faktiskt skicka det där mailet för de hörde av sig istället, ibland behöver vi inte söka det där jobbet för ett annat dök upp.

Men hur gör vi alla de gånger uppgifterna faktiskt inte försvinner av sig själva och motivationen är som bortblåst? Då vår självdisciplin sätts på prov.

Om du som jag ibland upplever bristande motivation, trots att det handlar om saker någon del av dig egentligen vill göra, hur hanterar du detta? Skjuter du uppgiften framåt i hopp att motivationen förr eller senare kommer infinna sig?

Med detta inlägg tänkte jag beskriva hur du istället kan använda dig av modern psykologi för att trolla fram motivationen och öka självdisciplinen.

Självdisciplin har sedan lång tid varit ett utforskat område inom psykologi sedan Roy Baumeister och hans kollegor gjorde banbrytande experiment på 90-talet. [1]

I studierna observerades hur länge människor klarar av att äta rädisor, givet att de har valet att närsomhelst ge upp och istället äta choklad som också erbjöds. Dessutom tittade man på hur länge människor orkade försöka lösa pussel och lät vissa grupper genomgå känslomässig undanträngning, en uppgift som tidigare visats förbruka viljestyrkan och självdisciplinen.

Brukar du tränga undan dina känslor? Det används i experimentella sammanhang just […]

Yoga och vetenskap

Yoga och vetenskap
Med denna artikel vill jag belysa något som för mig har varit otroligt stärkande, både mentalt och fysiskt, nämligen yoga. Vid en första anblick kan detta verka som en otrolig djungel, allt ifrån gymmens gympapass i yogaförklädnad, till chantings, mantran, chakran och gurus i vita skrudar.

Jag tänkte därför först reda ut yogasnåret genom att beskriva några av de vanligaste former och deras ursprung och ide i korthet. Därefter väver jag in hur min ingång och resa inom yoga har sett ut och avslutar sedan med vad vi känner till om yogans effekter utifrån psykologiska och fysiologiska perspektiv.

Hatha yoga

En av de mest utbredda formerna av yoga över hela världen. Har sin grund i skrifter från 1500-talets Indien och innefattade då asanas (positioner), andningsövningar, visualiseringar och meditationer. Detta för att balansera sinnet och kroppen och med det, bemästra sitt inre. Populariserades i väst via T. Krischnamacharya under 1900-talet och några av hans adepter bildade sedan egna yogaskolor utifrån denna. Asanas, positionerna, är det som ligger till grund för dagens hathayoga snarare än visualiseringar och meditationer men i och med dess enorma utbredning är det svårt att generalisera.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hatha yogan kom från Indien och hittas nu till och med i den amerikanska militären:

 

 

 

 

 

 

 

Ashtanga yoga

Kärt barn har många namn: Ashtanga, Vinyasa, poweryoga, gymyoga, flowyoga är alla olika namn på samma yogaform. Den populariserades av K. Pattabhi, elev till T Krischnamacharya och skiljer sig vanligtvis från hatha i dess fokus på dynamiska rörelser i en obruten kedja, ett enda flöde genom hela sessionen och är ofta mer ansträngande fysiskt än andra yogaformer.

IYengar yoga

Grundades av B K S. Iyengar som även han var elev till T. Krischnamacharya. Denna yogagren fokuserar på att rätta till skevheter i kroppen och är […]

Att umgås med oliktänkande – om kritiskt tänkande och öppet sinne

Eureka!

Detta är sanningen!

Må den vara lchf, socialismen, kristendomen, liberalismen, appleprodukter, kapitalismen, konsumptionssamhället, buddhismen eller någon new age teori, vi har nog alla träffat på människor vars ögon börjar avge ett märkligt sken så fort samtalet glider in på just deras mening med livet, deras varmaste hjärtefråga. I vissa fall går detta tyvärr så långt att sekter börjar bildas.

Omvänt, har vi nog alla saker vi håller för just sanning, Kanske om oss själva, vem vi är, vad vi står för, vad som driver oss och motiverar oss i livet.

Jag är si och så

Jag gillar / ogillar ditten och datten

Jag brinner för x och y

Kanske bär vi även på sanningar om andra människor, han är en sådan person, just den folkgruppen beter sig alltid så, hon har alltid varit sån och kommer aldrig att ändra sig.

Personligen har jag, under min egen vandring genom livet både hållit många saker för sanna och mött många oliktänkande, ofta med åsikter helt motsatta mina egna.

Något jag lärt mig av detta, som återkommer gång på gång är just den utvecklingen som skett så fort jag börjat tänka i nya banor kring saker, personer och världen. Så fort jag vågat släppa taget om den gamla världsbilden och rört mig ut ur lådan, om så bara ett litet steg, har oftast helt makalösa upptäcker gjorts. Detta verkar heller inte gälla mig, ta bara en titt på några av alla de berömda forskare världen har sett som vågat utmana de sanningar som funnits, såsom Kopernicus, Galileo, Einstein, med flera.

Har du själv upplevt utveckling av att gå ifrån någon gammal sanning? 

Att då möta oliktänkande, människor vars åsikter avviker från dina egna om något, har för mig varit ett utmärkt sätt att öka min medvetenhet om världen, […]

Knulla med mindfulness

Sex tror jag de flesta tänker på dagligen, och att ha det på en regelbunden basis upplever vi som otroligt viktigt för att vi ska må bra. [1] Men är vårt sexliv egentligen så bra som vi vill att det ska vara?
Om du råkar tillhöra den fjärdedelen av människor som är missnöjda med sitt sexliv, kommer denna artikel definitivt intressera dig.  [2]
Skulle du redan ha ett otroligt sexliv, kanske det ändå finns utrymme för utveckling och förbättring i sängen?

Min punchline är mindfulness, och genom att utgå från några klassiska svårigheter i sänghalmen förklarar jag varför du borde prova att knulla med mindfulness.

Det första steget blir naturligtvis förspelet och redan här kan vi sätta upp hinder oss själva och vår partner.

Som ett experiment, testa att släppa alla fördomar om att kvinnor vill ha si, män vill ha så. Alltså allt du tror dig veta om vad din partner tycker om. Inte så lätt? Självklart är vissa av dessa kunskaper användbara, men en stor del de saker vi ”tror oss veta” om andra, hävdar jag istället kan bli stora stenbumlingar på vår väg mot en djupare förståelse av vad vår partner tycker om.

Sist jag kollade är inte människor några robotar stöpta ur samma mall och för att lära dig mer om vad din partner uppskattar, må det vara öronnafsande, halsslickande eller läppbitande, menar jag att du behöver vara uppmärksam. Uppmärksam på mer subtila signaler, något som kräver empati.

Vi är dessutom ofta omedvetna om vad vi själva gillar, så att muntligt förklara hur vi vill ha det har sina begränsningar. Förvänta dig därför inte att du kan få ett bra svar på frågan ”vad vill du jag ska göra?” [3]

Ett första steg blir då att öka din empati, […]

Andningsmeditation

En återkommande meditation inom mindfulness, på kurserna jag håller i och som jag rekommenderar alla att prova är andningsmeditation.

Varför?

De omedelbara effekterna kan vara avslappning, sinnesro, ökad koncentration och fokus. Meditationen kan även göra att oroande och stressande tankegångar lättare släpps och sömnsvårigheter kan lindras.

Mer långtgående effekter av kontinuerligt utövande kan vara ökad medvetenhet om det egna känslolivet och även tydligare förståelse och upplevelse av andras känslor – empatin kan förbättras. Förbättrad impulskontroll, effektivare hantering av starka känslor, av smärta och av stress är andra tänkbara effekter och inte minst känslan att vara levande och närvarande.

Hur gör man då?

Sitt helt still och försök undvik att byta ställning under den tid du avsatt. Börja med 5 minuter och sätt ett alarm. Om och när du börjat märka av mer långtgående effekter rekommenderar jag att öka tiden men endast då, detta för att undvika att motivationen helt plötsligt  dalar och meditationen känns som något jobbigt projekt att företa sig.

Krångla inte till sittställningen. Sitt på en stol med så rak rygg som möjligt. Om du inte har ryggproblem, sitt då utan ryggstöd för att kunna få en högre koncentration, lätt att bli dåsig om man slappnar av för mycket i överkroppen. Lotus, halvlotus och diamantställning kan du själv kika på när du börjat uppleva effekter men jag tror de på intet sätt är nödvändiga för goda resultat.

Under själva meditationen:

Fokusera på andningen. Ge andningen hela din riktade uppmärksamhet. Med det menas att känna andningen genom känseln, både känseln i magen och i bröstet. Samt i näsborrarna där luften passerar. Låt ögonlocken vara avslappnade och stängda, eller öppna om du har möjlighet att kolla in i en matt vägg utan distraherande synintryck.

Om det är väldigt svårt till en början, eller […]

Stress – bättre fly än illa fäkta?

”Know thy enemy”. Ett citat som väl beskriver varför du borde läsa denna artikel. För stress kan vara precis det, vår värsta fiende. Men genom kunskap och insikt kan vi istället använda stress för att öka både vår prestation och vårt välmående.

Temat på artikeln är alltså stress och den är en del av två i en artikelserie kring stress. Denna första del svarar först på frågorna vad, varför, hur?

Alltså vad händer när vi är stressade?

Varför blir vi stressade?

Hur sker det?

Utöver det behandlar artikeln vad som kan hända med oss på längre sikt, vilka symptom vi kan få när stressen blir överväldigande.

Jag tar även upp min egna erfarenhet från när jag studerade teknisk fysik samtidigt som jag arbetade och hur det kan kännas att vara nära utbrändhet.

Till sist kommer den viktigaste biten i pusslet, när vi börjar förstå stressens negativa sida, hur kan vi lära oss att hantera den, utan att minska vår effektivitet eller isolera oss från världen utanför?

Innan du börjar läsa artikeln uppmanar jag dig vänligen att inte svälja allt som står med hull och hår. Läs informationen i denna artikel med ett kritiskt öga och om du hittar några oklarheter, kommentera!
Vad är stress?
När deadline:n på jobbet eller tentadatumet smyger sig allt närmare och vi blir allt mer passiva eller kanske aggressiva mot vår omgivning.

När någon skäller ut oss för noter eller när vi sitter i en bilkö och bilen framför stannar kvar lite för länge när trafikljusen slår om till grönt.

När datorn kraschar med ett viktigt dokument som förstörs, när mobilen stendör utan backup på alla kontakter.

När flyget är inställt, tåget försenat, cykeln stulen.

Alla dessa situationer är exempel på ”stressorer”, alltså saker som kan göra oss stressade. Men hur kommer det sig […]

Att uppleva – att känna, tänka, smaka, leva

 
Ett oändligt antal ögonblick,
upplevda över en ändlig tid,
bildar ett människoliv.

 

Har du varit med om tillfällen när tiden upplevts som plågsamt långsam? Eller kanske rusat iväg alldeles för kvickt? Kanske har du grubblat över varför samma situation kan tolkas på så olika sätt av olika människor?

Våra liv består av ett oräkneligt antal ögonblick men hur vi upplever dessa ögonblick varierar mellan både person och situation. I denna artikel ger jag en beskrivning över hur en upplevelse byggs upp, belyser skillnaden mellan omedvetna och medvetna processer samt förklarar ”bias” och exemplifierar detta via sk. ”flowupplevelser”.

 

Beståndsdelarna i en upplevelse
En första grov indelning av komponenter i en upplevelse kan göras till tankar, känslor och motivation (drivkrafter), tillsammans med perception från sinnen: Syn, lukt, hörsel, smak och känsel (inre och yttre). Dessa benämns härmed som mentala objekt.

Vi kan även uppleva mentala objekt från minnen (dåtida upplevelser), eller utifrån förväntade händelser i framtiden (framtida upplevelser).
 Två viktiga punkter följer nu. Det första är uppdelningen i medvetna samt omedvetna beståndsdelar av en upplevelse. Det finns information i varje ögonblick hjärnan hanterar utan vår vetskap.
Exempel på detta i forskning är hur människor som får se arga / glada ansikten under 40 millisekunder (som sedan byts mot neutrala ansikten) både härmar de arga / glada ansikten samt får känsloreaktioner. [1.a] [2.a]

Ett annat är hur vi faktiskt kan ha känslor utan att känna av dem medvetet. (Mäts genom hur känslorna fysiskt manifesteras). Till och med våra omdömen och beslut kan påverkas av dessa känslotillstånd vi inte ens märker av själva![3.a][4.b]
Vi kan även ta in visuell information utan att märka av det, som lagras och vi sedan har användning av (utan att märka att vi använder den)[5.a]
Diskussionen om hur omedvetna processer påverkar våra beslut är stor […]

Förändring – från neuroplasticitet till modern karma

Alla tankar vi någonsin tänkt

Alla känslor vi känt

Alla upplevelser, åsikter, värderingar och episoder i våra liv

Kommer påverka oss för resten av livet.

Tillsammans med gener och uppväxt, formar dessa oss till den vi är i detta ögonblick

och förändrar oss i nästa.

Generna är det oklart hur mycket vi kan påverka och redan innan vi utvecklat ett medvetande påverkas vi oerhört av våra föräldrar och personer som står oss nära under den tidiga uppväxten. Deras beteende smittar av sig på oss och avgör till stor del hur vi hanterar framtida relationer och vår förmåga till empati. [1.n]

Summan av gener, påverkan från omgivningen via sinnen, samt den ständiga förändringen i hjärnan bildar en individ.

Det är lätt att redan här känna uppgivenhet, hur ska jag kunna påverka mitt eget öde – mina möjligheter till goda relationer och lycka i mitt liv, om det mesta redan bestämts innan jag ens kunnat tänka själv och göra egna val? För ingen väljer varken sina gener eller föräldrar.

Lyckligtvis finns det hopp för alla som inte haft perfekta gener och en perfekt uppväxt.

Med denna artikel har jag som mål att sprida både vetenskaplig information, samt egen erfarenhet och åsikter kring ”möjligheten att påverka vår egna mentala värld”. Allt ifrån hur och vilka känslor vi känner,  till hur vi beter oss i olika relationer, vilka tankar vi tänker, våra synsätt på världen, värderingar och ageranden. Allt som gör oss till den vi är i detta ögonblick, vår identitet.

Allt detta går att förändra.

Exempel från mitt eget liv är:

Hur jag gick ifrån att bli livrädd av bara tanken att tala inför grupper till att uppskatta det.

Hur jag gick från att skjuta upp allt i sista sekund och lägga ner minst möjliga energi, till att effektivt planera, utföra […]

Styrkor

Först när vi ser vår egen storhet, kan vi leva i den fullständigt

 

Vi har alla våra styrkor och svagheter, positiva och negativa egenskaper, goda och dåliga sidor. Syftet med denna artikel är hur vi ökar vår kontakt med våra goda sidor, våra styrkor:

Ambitiös
Framgångsrik
Älskad
Intelligent
Berömd
Modig
Energifull
Handlingskraftig
Kreativ
Ärlig
Karismatisk

Kan du komma ihåg minst en gång du känt dig som varje egenskap i listan?

Vi har alla dessa egenskaper inom oss, eftersom de konkretiseras av hur vi agerar, känner och tänker. Alla har möjligheten att agera kärleksfullt, tålmodigt, inspirerande, lärande, lyssnande och därmed vara kärleksfulla, tålmodiga, inspiratörer, lärare och goda lyssnare. Men gör det kanske inte.

Att vara något, innebär att vi tänker, känner och agerar i enlighet med det

Hur kan vi då börja agera enligt en viss egenskap, för att i slutändan ha den egenskapen, att vara det?

 

Det första steget är att veta vad vi vill bli. En vision eller ett mål, säg att vi vill vara en älskad person.
Genom att skriva ner de tillfällen vi känner oss älskade, stärker vi vår bild att vi är en älskad person.
Med hjälp utifrån, ett yttre perspektiv, kan förändringen accelereras enormt.
När vi känner att vi är älskade agerar vi mer älskvärt.
Att uppleva våra handlingar stärker vår uppfattning att vi är älskade och för oss närmare mitten.

När vi skriver ner ser vi saker skarpare, hur det egentligen ligger till.

Yttre perspektiv kan vara en coach eller vän du diskuterar detta kring, samt komplimanger du får.

Denna spiral kan ta lång tid. Det som händer när vi börjar bli något, är att styrkorna sjunker djupare i takt att vi erkänner för oss själva att vi har den egenskapen, att vi är det. Alltså, att vi i allt fler situationer både känner och agerar ur styrkorna.

 

Styrkor som sjunkit olika djupt

Konkret […]

Vill du prova mindfulnessträning?
Vi har en mycket uppskattad mailkurs där du får konkreta mindfulnessövningar direkt till din mobil och dator. Kursen är helt kostnadsfri och du förbinder dig inte på någonting.
Vi skickar ej spam och din mail är trygg hos oss.