| För att göra en sådan kraftfull demonstration för fred tror jag det krävs att vi verkligen vågar lyssna på vår inre röst. En röst som ligger bortom själva orden, där vi finner våra djupaste värderingar och det vi känner är allra mest meningsfullt i våra liv.
Att lyssna till denna röst blir svårt om vi lyssnar för mycket på de traditionella nyheterna. Detta då det vi traditionellt kallar för ”nyheter” är en väldigt snedvriden representation av information från omvärlden. Denna snedvridning uppkommer troligtvis från den snedvridning vi till viss del har medfött i vår perception, som får oss att söka och värdera de negativa nyheterna mer än de positiva (negativity bias). En snedvridning som mindfulness faktiskt kan jämna ut! (4)
Så trots att det rent statistiskt faktiskt kan vara fredligare på vår jord än det någonsin varit i modern tid, så tror många av oss raka motsatsen! (5)
Personligen upplever jag det som att jag ”hänger med” på ett betydligt viktigare sätt nu när jag levt flera år utan dagstidning, radio eller TV. Jag hänger med genom mina egna handlingar. Mina egna handlingar hänger med mina värderingar. Jag fokuserar på vad jag aktivt kan göra, istället för att fastna i den oändliga cirkeln av åsikter, åsiktskarusellen där vi ständigt söker rätt eller fel, försöker hitta någon person, något företag, land eller ledare att skuldbelägga och demonisera. Det kan vara Putin, IS, Trump, Sverigedemokraterna, chefen, kollegan eller oljebolagen.
Jag tror nämligen inte vi kommer närmare lösningar genom att lägga hela vårt fokus på att frenetiskt söka efter syndabockar. Och som många forskare presenterade på fredskonferensen är mönstret ytterst tydligt: nya militära våldshandlingar leder intetill varaktig fred i Mellanöstern eller andra områden med konflikter!
På fredskonferensen fick jag även äran att avsluta hela konferensen med en dikt som du finner på denna länk. Den här dikten handlar om att våga följa vår inre röst trots att det känns obekvämt eller skrämmande.
Fredric, min nya kompanjon och vän gjorde nyligen precis ett sådant kliv in i ovissheten när han litade på sin magkänsla och tog tjänstledigt från sitt jobb för att gå in i min organisation. Detta så att han nu helt kan ge sig hän sin passion för att sprida mindfulnessmeditation till andra.
Likaså har de studenterna som medverkade på vårens första mindfulnesskurs lärt sig lyssna mer på denna inre röst genom att uppmärksamma sina inre processer, andningen, tankarna och känslorna. Igår hade vi avslutning på mindfulnesskursen och det sista temat vi gick igenom var:
Vem är egentligen jag?
Vad vill jag stå för i mitt liv?
Jag tror jag talar för de flesta av oss när jag säger att vi ända sedan barnsben fått höra att ”jag är en si och sån person”. ”Albin är en si och sån person, han gillar det och han ogillar det”.
Men är det verkligen jag? Dessa yttre attribut som andra tillskrivit mig, och även förväntar sig att jag ska uppfylla.
Vad händer hos din omgivningen när du förändrar dina beteenden? I många fall kan vi stöta på motstånd hos andra som blir obekväma när jag ”inte längre är mig själv”. Men visst är jag mig själv. Däremot har mitt själv, mitt jag, förändrats. Dessa motstånd kan ibland bli en tröskel vi behöver kliva förbi för att kunna utvecklas och leva livet enligt våra djupaste värderingar.
Hur ofta lever du ditt liv så som du egentligen vill, innerst inne?
En vårdare vid namn Bronnie Ware sammanställde för några år sedan de samtal hon haft med människor i deras sista veckor i livet. Detta är det absolut vanligaste som de människorna ångrade på sin dödsbädd:
1. I wish I’d had the courage to live a life true to myself, not the life others expected of me.
”This was the most common regret of all. When people realise that their life is almost over and look back clearly on it, it is easy to see how many dreams have gone unfulfilled. Most people had not honoured even a half of their dreams and had to die knowing that it was due to choices they had made, or not made. Health brings a freedom very few realise, until they no longer have it.”
Hur känns det att läsa detta?
Om du skulle dö imorgon, hur skulle du se tillbaks på ditt liv, vad skulle du ångra?
Om du inte behövde oroa dig för fördomar och hån från andra människor, hur skulle du leva idag?
För att kunna lyssna till vår inre röst, så behöver vi först kunna höra den och urskilja den ur allt brus vi omges av, alla de förväntningar, stereotyper, måsten och borden som vi absorberar från vår omgivning.
Genom att dra oss tillbaka till oss själva i stillhet, i inspirerande naturliga miljöer, så kan denna inre röst åter göra sig hörd i oss
Det, är för mig vad en retreat handlar om.
Och den kommande valborgshelgen har jag den otroliga äran att få leda min första meditationsretreat i Bohusläns skärgård, läs mer efter de sagolika bilderna nedan. |
