Nyhetsbrev Oktober

Hej!

Nu gulnar löven på träden, morgonluften är skarp och klar och simturerna i sjön blir allt kallare. Med andra ord, hösten är här. Precis som tranorna och andra flyttfåglar har även jag flyttat söderut, men inte så långt. Jag bor numera i en stuga söder om Göteborg och här kommer jag spendera mycket tid framöver och färdigställa bokserien jag påbörjade under försommaren.

I denna månads nyhetsbrev kan du läsa om några nya studier och framförallt lära dig den bortglömda konsten att göra ingenting.

 

Ny forskning

Mindfulnesskurs ger mer adaptivt nervsystem

I denna studie från University of Minnesota mätte forskare hjärtrytmsvariansen (HRV) hos deltagarna före och efter de genomgått en mindfulnesskurs. HRV är ett mått som speglar adaptionsförmågan i nervsystemen och balansen mellan det parasympatiska och sympatiska systemet. Efter kursen fann de att deltagarna hade både en avsevärd minskning i stressnivåer samt förbättringar i sina HRV-resultat. Något jag fann extra intressant i studien var att samtliga deltagare var friska män och kvinnor med en medelålder på 52 år. (1)

Dålig på dart? Prova mindfulness

Denna studien läste jag med ett gott skratt. Den kinesiska forskaren Chun-Qing Zhang och dennes kollegor undersökte om mindfulnessmeditation kan påverka dartkastning. Detta gjorde de genom att 43 universitetsstudenter gick två nästan likadana träningsprogram i dartkastning. Träningsprogrammen pågick under 8 veckors tid och alla studenter var nybörjare på dartkastning. Det som skiljde de två grupperna åt var att i det ena träningsprogrammet ingick även kortare mindfulnessövningar. I slutet mätte de och förbättringar på studenternas kastförmåga och kom fram till att de som även gjort mindfulnessövningar hade gjort en genomsnittligt större förbättring under träningsperioden. (2)

Studien kan verka banal men satt i ett större sammanhang finns det en växande mängd studier som visar hur mindfulness och förmågan till fokuserad uppmärksamhet förbättrar både inlärningskurva och prestation i såväl sporter som kunskapsutbildningar.

Vår onlinekurs i mindfulnessträning

Vill du lära dig mindfulnessträning i din egen takt? Genom vårt unika onlinebaserade träningsprogram kan du genom din mobil eller dator enkelt lära dig dessa effektiva metoder. Kursen består av 35 kursdagar med tiotals ljudklipp, videoklipp och texter med mindfulnessövningar som ger dig mer energi, klarare tankar och mindre stress. Du får tillgång till kursen under ett helt år och kan göra momenten hur många gånger du vill.

Du får även ett diplom! Vid genomförd kurs erhåller du ett kursintyg som beskriver dina nya kompetenser inom mindfulness, stresshantering och modern psykologi.

Med rabattkoden höstlugn får du 35% rabatt på kurspriset, 975kr istället för ordinarie pris på 1.500kr.

Köper kursen gör du på kursportalens hemsida: På denna länk

Vill du läsa mer om kursens innehållet finner du det här.

Sagt om kursen:

Wow! Helt fantastiskt! Du förklarar på ett lagom personligt sätt med mycket bra övertygande teorier samt med ett lugn som gör allt väldigt ingivelsefullt.

– Anna Brus, VD, yogabrus.com

Kursen är smidig och hemsidan enkel att navigera från telefonen. Gillar att du har filmer som beskriver i kombination med text samt att jag kan gå direkt till övningarna om jag inte vill läsa. Det passar alla nivåer. 

Jag har rekommenderat kursen till flera, den är väldigt bra!

– Sofia Bengtsson, Entreprenör

 
 

Den bortglömda konsten: att göra ingenting

Ur Kalle och Hobbe: Sommaren är snart slut, det gick fort eller hur? 

Det är aldrig nog med tid att göra allt det där ingenting du vill

Mina husgudar Kalle och Hobbe får sätta ramen för denna månads kåserier. Det där med att verkligen göra ingenting, är du bra på det?

Eller blir det lätt du istället fastnar vid en skärm eller kom på alla de där tusen sakerna som “borde göras”?

Var lugn, du är inte ensam i så fall. Det finns en serie av förbryllande studier utförda på Virginia och Harvard University.

Forskare har där undersökt hur människor upplever att sitta på en stol, helt ensamma i ett tyst rum i 5-15 minuter. Det visar sig att för de flesta är detta väldigt obehagligt. Så obehagligt att många till och med föredrar att ge sig själv svaga elchocker när de får det alternativet.

Du kanske tänker att detta bara gäller den yngre generation som är så förstörda av sina smartphones med Twitter och Facebook och vana vid att allt ska gå så fort?

Tänk igen. 

Forskarna fann samma resultat för yngre som för äldre, och inte heller spelade det någon roll om personen satt i ett rum på forskningsavdelningen eller om de satt i sitt eget rum hemma i sitt boende. Lika obehagligt.

Hur kan detta komma sig?

Hade du frågat mig för några år sedan hade jag garanterat vetat varför. Jag hade själv nämligen tyckt det varit mycket frustrerande och omedelbart blivit uttråkad av en sådan stund och där haft min förklaring:

Ja, det är klart det är obehagligt, jag blir ju så uttråkad och rastlös!

Men nu några år senare, när jag fått möjlighet att utforska det här på egen hand och undersökt varför jag blev så uttråkad och rastlös, är min förståelse radikalt annorlunda.

För efter att ha till tillbringat timme efter timme, dag efter dag med att göra nästan exakt vad deltagarna i experimenten gjorde: Sitta still, i tystnad, har jag blivit lite klokare på kuppen.

Det första jag märkte, var vilken otrolig mängd obehagliga tankar som hela tiden dök upp så fort det blev tyst. Vare sig jag satt själv eller med andra. Men när jag tack vare envishet ändå fortsätta med de tysta stunderna klarnade det och så småningom gjorde jag en chockerande upptäckt:

De där rastlösa och oroliga tankarna fanns faktiskt inte bara i tystnaden, de fanns där hela tiden, och tystnaden var det som gjorde det möjligt för mig att bli medveten om dem!

Efter ett tag stod det även klart för mig hur det kom sig att de där rastlösa, uttråkade och frustrerade tankarna cirkulerade konstant i mitt sinne. Hur skulle det kunna bli på annat vis när jag är marinerad i görandets kultur:

Uttråkad? Bäst jag gör något annat

Stel i kroppen? Bäst jag byter position

Orolig eller rastlös? Dags att hitta på något att göra

Ont i magen? Bäst att jag äter något

Huvudvärk? Bäst jag tar en dämpande tablett

Det slog mig om och om igen hur dessa djupt rotade vanemönster styrde mitt liv på ett sätt som hela tiden ledde mig iväg från min upplevelse. Distraherade mig från de verkliga orsakerna till min smärta, till min ångest, till min frustration.

Länge kunde jag inte ens äta mat, utan att samtidigt kolla på en skärm och även idag kan jag komma på min hand som sträcker sig efter mobiltelefonen när jag satt mig för att äta.

Som om det inte räckte med själva matätandet, som om något saknades. Och visst var det något som saknades, och det var min förmåga att göra ingenting.

Jag var så van att göra som vi gör här i Sverige och på många andra ställen

Att göra något åt saken

Att göra mig fri från mina bekymmer

Att göra mig av med smärtan, med oron eller frustrationen

Alltid detta göra. Alltid denna aktivitet, denna handling

Kan du gissa om jag blev förvånad när jag började förstå att den hållbara lösningen på så många av mina problem, sällan handlade om att göra någonting åt dem. Utan snarare att göramindre av dem.

Att börja stanna upp och reflektera och därmed förstå. Förstå hur frustrationen uppkom, var oron kom ifrån och vad smärtan egentligen berodde på, och därmed hur jag blev av med dem för gott.

Lösningen handlade aldrig om att göra mer, utan att göra mindre och framförallt, när jag väl gör något, att göra det rätta.

Och för att göra mindre, behövde jag lära mig den totala motsatsen till att göra: Att vara 

Vara tillfreds i varandet

Istället för fast i görandet

Detta är i sanning en konstform snarare än en träning. Och i vår onlinekurs är både den allra första och den allra sista övningen likadan. Att sitta stilla i tystnad, utan att göra någonting alls.

Hur lyckas du då med detta?

Hur gör vi då ingenting?

Nalle puh undrade precis samma sak och fick en utmärkt förklaring av sin vän Christopher Robin:

“What I like doing best is Nothing.”

“How do you do Nothing,” asked Pooh after he had wondered for a long time.

“Well, it’s when people call out at you just as you’re going off to do it, ‘What are you going to do, Christopher Robin?’ and you say, ‘Oh, Nothing,’ and then you go and do it.

It means just going along, listening to all the things you can’t hear, and not bothering.”

“Oh!” said Pooh.” 

Om vi går tillbaks till de där forskningsresultaten med den obehagliga stillheten:

Särskilt förbryllande är nog inte dessa forskningsresultat om du skulle komma från något uråldrigt stamsamhälle runt ekvatorn och besöka livet hos en nordeuropé. Säkerligen skulle det bli en kulturkrock av rang när denne fick se hur nordeuropén flängde runt dag ut och dag in, från den ena aktiviteten till den andra.

Vissa antropologstudier visar att att livet för en människa under tiden för stamsamhällena runt ekvatorn hade sina fördelar. Eller vad sägs om 2 -4 timmars arbetsdag?

Inom antrolopogin finns en teori kallad “Affluent society”, vilket i korthet innebär ett skifte i perspektiv på de uråldriga mänskliga samhällena. Istället för att som tidigare se dem som “primitiva” levnadssätt och anta att varje dag var en kamp för överlevnad och mat på bordet, kan de istället ses som välanpassade levnadssätt som minimerar resursåtgången samtidigt som behoven hos samtliga stammedlemmar tillfredsställs.

Istället för att fokusera på att vara tillfreds, har vi i det postindustriella samhället fokuserat allt mer på att hitta på nya behov. För där det tidigare räckte med mat på bordet, några sjyssta vänner i stammen och lite sång på kvällskvisten för att somna gott på kvällen är våra behov av en helt annan dignitet:

Behov av mat och husrum innebär numera behov av en inkomst, oftast ett arbete på minst 8h/dag.

Ett arbete innebär ofta ett behov av bil, och även ett behov av semester för att vila upp sig från arbetet.

Dessa behov skapar ytterligare behov av pengar och likaså alla de prylar som idag anses “livsnödvändiga”. Vilket leder tillbaks till ökat behov av inkomst och ökad behov av lönearbete. Många behov leder till väldigt mycket görande.

Men innan vi går vidare från denna “ursprungsromantisering”, låt oss stanna upp.

Självklart finns det en otrolig rad av fördelar med de teknologiska framstegen vi gjort, bara att jag kan skriva denna texten och på ett knapptryck skicka ut den till tusentals människor är minst sagt användbart. Att polio, en sjukdom som drabbade både min mormor och så många andra i hennes generation, numera är nästintill icke-existerande är ett annat av otaliga framsteg.

Men med alla dessa snabba steg framåt har det blivit en hel del fotavtryck på vår jord. Avtryck bl a. i form av miljöförstörelse och jag knappast beskriva i ord hur djupt det har påverkat mig att se detta med mina egna ögon: De otaliga gruvor, oljeborrningar, skogsskövlingar, smältande glaciärer, förorenade floder och ökenlandskap som alla framkommit ur ett blint och förvirratgörande. Ett görande som inte förstått sina konsekvenser.

Och länge trodde jag att jag behövde göra någonting åt detta, att stoppa miljöförstörelsen genom att göra.

Oj vad jag blev förvånad när jag gjorde “intet-görandets analys”även på dessa problem.

För det som underligger nästan alla miljöproblem är nämligen att vi gör för mycket!

Och lösningen?

Att göra mindre, att göra mer av ingenting!

Att konsumera mindre prylar

Att åka bil och flyg mer sällan

Att äta mindre kött

Vad underbart! Titta så mycket saker vi inte längre behöver göra.

Jag behöver inte längre åka lika mycket bil eller flyga

Jag behöver inte längre äta så där mycket kött

Jag behöver inte längre köpa alla de där prylarna, ha ett så stort hus

Vilken befrielse! Befriad från alla dessa behov jag trodde jag hade. Befriad från den tro jag blivit inlärd sedan barnsben.

Tron att jag måste äga prylar för att vara tillfreds

Att jag måste äta kött för att vara tillfreds

Flyga hit och dit för att vara tillfreds

Att jag måste göra något, för att vara tillfreds

När det i själva verket handlade om att jag bara behövde lära mig att vara tillfreds.

Tillfreds utan att behöva göra någonting. Vilket är samma sak som att göra ingenting.

För att allt detta inte bara ska bli hjärngymnastik och fyndiga ordsammansättningar krävs paradoxalt nog övning.

Och en av de allra bästa övningarna jag vet, är att följa känseln av andetaget. Att följa andningens rytm kan bli en djup lärdom både i hur vana vi är att göra, men också i hur otroligt avslappnande och tillfredsställande det faktiskt är att bara vara.

Kanske kommer du genast märka hur van du är att ständigt försöka styra, kontrollera och påverka din omgivning. För så fort du börjar uppmärksamma andningen i tanken och i känseln så känns den kanske stel, orytmisk och ansträngd. Kanske känns det rentav som att den stannar upp så fort du slutar tänka på den.

Men jag kan lova dig en sak redan nu. Andningen kommer fortsätta ändå, vare sig du tänker på den eller ej.

Du behöver inte göra någonting åt den, bara vara med den 🙂

För att ge dig själv den här tiden, en samvaro med din andning, kan du ladda ner följande .mp3 klipp och lyssna på:

Andningen (högerklicka och välj spara som om du vill ladda ned)

Det är en mindfulnessövning och precis som i alla andra mindfulnessövningar handlar det mer om varandet, än görandet.

 

Tack för din uppmärksamhet!

Dela gärna nyhetsbrevet vidare till dina vänner via följande finurliga knappar om du gillade det:

Gilla mailet på facebook: Facebook Like Button

Dela på twitter: Tweet Button

Gilla vår facebooksida: Facebook Like Button

Vänligen
Albin Hagberg Medin                                          Modernmindfulness.se
Mindfulnessträning.se

 

Här kan du läsa de nyhetsbrev vi skickat ut tidigare:

Nyhetsbrev #19 Dag Hammarskjöld och mindfulness 

Nyhetsbrev #18 Planerar du bort dig själv?

Nyhetsbrev #17 Att verkligen vila

Nyhetsbrev #16 Mindfulness hjälper vid tinnitus och tobak

Nyhetsbrev #15 Kronisk smärta

Nyhetsbrev #14 Vänlighet, mindfulnessmuskler och hjärnan

Nyhetsbrev #13 Mindfulness gör dig piggare och sömnigare

Nyhetsbrev #12 Mindfulnessforskning på Sahlgrenska i Gbg

Nyhetsbrev #11 Mindfulness förbättrar vår empati

Nyhetsbrev #10 Korta mindfulnessövningar räcker lång väg!

Nyhetsbrev #9 Pilotstudie och andningskonferens

Nyhetsbrev #8 Mindfulness och naturen

Nyhetsbrev #7 Mindfulness – mer än bara avslappning?

Nyhetsbrev #6 Om mindfulness och sömn!

Nyhetsbrev #5 Viken av medkänsla

Nyhetsbrev #4 Om att skapa din dagliga meditationsvana

Nyhetsbrev #3 Om minne, stress och mindfulness

Nyhetsbrev #2 Om självdisciplin, oro och mindfulness

Nyhetsbrev #1 Kort om sex och mindfulness samt yoga

Referenser

(1) Modulation of the autonomic nervous system assessed through heart rate variability by a mindfulness based stress reduction program

(2) The effects of mindfulness training on beginners’ skill acquisition in dart throwing: A randomized controlled trial